Igår var jag inne i New York City och idag var jag inne i New York City. Igår var jag downtown med Stinha och jag träffade även Annabel och Emma (från Sverige, Annabel är från Australien) på Pier 17, pir 17. Vi lunchade tillsammans på en restaurang som låg precis vid kajen och med Brooklyn på andra sidan Hudson river i solnedgång är väldigt fint. Tro mig! Bilder kommer att komma, bara det att Stinha har dem. Idag träffade jag Julia in city och jag hade verkligen jättetrevligt. Känns så bra att träffa så snälla och underbara människor hela tiden, jag trivs som fisken i vattnet, eller som korven i brödet, eller som ketchup och senap. Tja, välj den ni tycker bäst om, jag hoppas ni fattar principen. Nu skall jag kolla på Julie och Julia med Meryl Streep, jag älskar den kvinnan. Hon måste vara en av världens bästa skådespelade verkligen!Aja, bilder kommer komma i morgon förhoppningsvis.

I morgon kommer det även att vara andra bullar, mitt ena värdbarn har fått svininfluensan. Jätteskoj, så jag kommer vara på förstaplats att få den, men det klarar jag nog, don't worry, be happy.

Jag trodde helt seriöst att mina trumhinnor hade spruckit innan. Vi hade en blåsinstruments tävling här innan, N spelade Jingle Bells (Ja, om man anstränger sig så kan man faktiskt höra att det är jingle bells, han måste bara hitta rätta medlodin för det är det som gör att man inte hör att det är den...) och R spelade på ett sånt där instrument som Aboriginerna har, känner mig dålig som inte kommer på vad det är. I alla fall blev det som en "vem-kan-spela-allra-högst tävling" och högt, det var det kan man säga! Efter det flöt dagen på riktigt bra. Vi spelade kort och lite annat. När Lara kom hem tog hon de två äldsta pojkarna till spelaffären för att byta ut några Wii spel mot nya, så 5 gamla spel blev 2 nya spel. Medan de var iväg tog jag mig en slappstund och lade mig på sängen och rävsov, riktigt skönt må jag säga! När pojkarna kom hem igen (med dunder och brak) gjorde jag iordning lunch till dem och vid 1 p.m. (13:00) tiden kom en kompis till familjen över med hennes son. De bodde (vad jag förstod det rätt) grannar när de bodde inne på Manhattan. Men nu bor de i Chappaqua och vännerna någonstans i Conneticut (staten). I alla fall så är vi nyss hemkomna från Bedford där vi kollade på Planet 51. Middagen är planerad men ajg skall ut och träffa Stinha, skulle egentligen på en spelning men tyvärr var man tvungen att vara över 21. Denna förbannade 21-regel.

Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag skall starta det här inlägget. Det har hänt så mycket att jag inte vet vad...

Klockan var 04:20 första gången jag vaknade upp på morgonkvisten, jag trodde som vanligt att jag försovit mig så jag skyndade mig upp, när jag inte hörde barnen och allting var extremt mörkt började jag som smått undra. Så klart, jag skall inte upp förrän om mer än en timma. Underbart. Nästa gång jag vaknar ringer Sara, hon står utanför huset och väntar på mig, underbart. 5 minuter (lägg stor vikt på att det bara var 5 minuter) senare sitter jag i hennes bil färdigklädd, sminkad och med borstade tänder + att jag skrev en lapp till familjen var jag var om de undrade. Mitt rum såg måste nog ha liknat en katastrof, kuddarna låg på golvet, täcket och lakanet likaså och filten var på min lilla soffa. Ja, jag är glad att Laura inte kommer in dit ofta. Badrummet såg ändå okej ut eftersom jag skyfflat ned alla min saker i ena lådan (jag har ännu inte vågat öppna den för att beskåda oröran). Klockan 6:46 a.m. satte vi oss på pendeln som skulle ta mig och Sara till Grandcentral. Dagens mål var -Mercy's thankgivingsparade som årligen hålls i New York City (bilder kommer komma). Galet, i alla fall lyckades vi få riktigt bra platser (förvåndande när vi var där klockan 8, paraden börjar klockan 9 och inte kom till oss förrän klockan 9:46). Jag kan bara säga It's big in America! Vissa ballonger var stora som hus! Som hus! fullkomligt otroligt galet. Och hur stor är chansen att man ser någon man känner i New York, well idag träffade jag två. Både Sophia och Kendence kom till paraden och stog på samma ställe som jag och Sara. Verkligen jätteksoj att se dem igen! (Två tjejer jag träffade på au pair skolan, från Sverige och Nya Zeeland). Tyvärr var jag och Sara tvugna att gå efter vi sett en halvtimma på paraden. För vi båda skulle börja jobba och iväg vid 1:00 (13:00) p.m. tiden. Så det blev bara till att knöcka sig ur massan av folk på gatan, tack vara mina vikingskills klarade vi oss riktigt bra. (Okej, jag erkänner att det var en grupp killar som gick innan oss och som vi bara följde). När vi kom hem igen hade några kompisar till barnen kommit över för att lira/spela fotboll. Efter ett tag åkte alla hem till sig och vi satte oss och kollade på tv. Jag fixade också tvätten och bytte lakanen i barnens sängar, som jag alltid gör på torsdagar. Runt 2 p.m. (14:00) tiden kom Lauras syster och hennes man över. De var riktigt trevliga och det kändes inte alls konstigt runt om dem. Vi chillade i köksområdet, lekte batman, spelade basket utomhus medan Laura och hennes syster bakade och gjorde iordning maten. 3 timmar senare var kalkonen färdig och maten serverad. Kalkon, brödpudding, sweet potatoes, applesalsa, rödvin, kål, bröd och jag vet inte allt var serverat. Men det var riktigt, riktigt gott! Laura hade även gjort iordning en massa frågor om thanksgiving. Jag hade nog fått bland de lättaste frågorna, konstigt nog. Haha. Has thanksgiving always been celebrated on the 4th thursday in November? och Is the Mercy's thanksgiving parade always hold in New York City? Svaren är Nej och sedan Ja. Middagens höjdpunkt var nog ändå den underbara desserten,  en underbar pumpkin 'n chocolatchip bread, punpkinbread och tryffel. Dagen avslutades med Chalie's Brown (snobben) thanksgiving och därefter Natt på museét.

Just det, när vi kom hem säger mitt äldsta värdbarn "Ce-ce I saw you on the television. Or did you stand next to the turn on 6th Ave", jo,visst. Det var jag det, så nu har jag också varit med på amerikansk tv. Inte dåligt säger jag bara. (Nu hoppas jag bara på mer träffar på mitt dating account som jag och Sara skaffade oss en dag i förra veckan när vi inte hade någonting annat roligt att göra, haha).

Jag måste bara säga att vissa företag här i USA som vill göra reklam för sig har en del att lära sig hur man gör det snyggt. Vissa reklamer är riktigt fräcka medan andra är perfekta att sätta på när man är trött och somnar inom men inte kan sova -du är garanterad en sömn inom 3 minuter. Min favoritreklam är Snuggies, snuggies är en filt som man använder som en klänning, typ. Den är fulkomligt gräslig men ändå känner man att man vill ha en, och reklamen. Den är så vädelös att jag älskar den. Varje gång jag ser den skrattar jag så mycket så jag gråter. Se och njut.

Vem i hela friden skulle ta med sig sin snuggie till bion? Oj, jo Amerikanaren.
Är det inte i Amerika jag är, hm jo.

Nu skall jag gå och lägga mig, eller nästan. Blir en snabbdusch och lite fix innan. Skall ta 6:46 a.m. tåget i morgon in till New York City. Thanksgiving står på schemat hela dagen med en inledningsparad i City. Skall bli otroligt roligt, men ajg kommer antagligen vara närainpå död under färden dit, måste ha min latte, måste ha min latte! Som tur var lovade Sara att hon skulle fixa en till mig, jag hoppas bara att Starbucks har öppet så tidigt, vad tror ni? Öppet eller ej? Jag lovar att ta en massa bilder!

Jag hade stora förväntningar på filmen faktiskt. Klart man har det när alla säger att den är så grymt bra, men nej, den var inte alls bra enligt min mening. För långtråkig, för länga klipp, för mycket snabbspelning och för mycket slowmotion rörelser. Det blev bara jobbigt att se den. Den tog för lång tid och samtidigt hoppade den från plats till plats så man visste inte vart det utspelade sig (nu hade jag läst boken och visste att det utspelade sig i Toscana men om man inte vet om det och det var inte ända gången). Och man vet heller inte vad "gifta sig" betyder för Bella och varför hon motsätter sig det såpass mycket som hon gör. Den saknar fakta, det är bara en historia och det ändå som kopplar ihop den med den första filmen är egentligen Victoria som hon skall bli jagad av, men den jakten saknas nästan helt i filmen. Nä, jag blev som sagt mycket, mycket besviken på denna film. Jag hoppas verkligen att tredje filmen är bättre. Filmer och Böcker är min passion, så jag kan inte sluta se någonting utan att det står "The End" på filmduken och/eller tvrutan.

The End

Yes I did indeed. Och det var verkligen inte som hemma i Sverige när man tar sitt körkort. För det första kostar alla test, tillståndet, körkortet m.m $40+$90=$130. För det andra så kan jag inte ens beskriva upplevelsen med ord, jag är förbluffad över hur de kan acceptera hela den här körprocessen. Man bokar alltså sitt road test (uppkörning) på internet, eller så ringer man. Detta kan man bara göra när man passerad skrivtestet och gått en fem-timmars kurs. Man kör med sin bil till en gata (i Peekskill) ställer sig i en kö. 15 minuter för sent kommer en stor kille med New York Yenkees jacka och vinkar ut mig ur bilen. Jag går ut, visar honom alla mina papper och han säger att jag skall sätta mig i bilen igen och precis när han kommer in säger han "This test is about safty and the rouls on the roads" (Det här testet handlar om säkerhet och trafikregler). Jag sätter mig tillrätta, tar på säkerhetsbältet, fixar speglarna (stolen är redan fixad) kollar döda vinkeln, blinkar och kör ut. 4 minuter senare har jag gjort en fickparkering, bara kört i 20-25 mp/h, en sax-sväng/U-sväng och med en New York Drivers licens rikare. En bra morgon, nu är det problemet ur världen iaf. Och körkortet skall komma med posten inom 90 dagar.  Snabba?Nej, det ordet har inte amerikanare hört talas om.

Bilder på det jag köpt under veckan är publicerade. Kolla under respektive inlägg.

E - "Ce-ce, you're sexy"
Me - "E, you now you're not allowed to use word you don't understand."
E - "But I know what it means"
Me - "Then what does it means?"
E - "It means that you are cute"
Me - "Who told you that?"
E - "S and N told be befor in the car"
Me - "They did?"
E - "Yes, and you are very sexy and you have sexy eyes"

Denna dialog utspelades igår kväll mellan mig och fyraåriga E. Ibland är han bara för rolig och söt medan han andra stunder är en demon ur min värsta mardröm. Som tur är händer det inte speciellt ofta, and thank God for that! För tillfället äter han snack (Någonting som liknar ostbågar, äpplen och vatten) och kollar på "Batman gate and bold, eller någonting i den stilen.

Längtar till kvällens Lcc möte och New Moon. Önskar klockan kunde vara 7 p.m. (19:00) nu med en gång, då Sara skall komma och hämta upp mig. Vet inte om jag kan uppdatera bloggen senare ikväll för tydligen skall de stänga ner blogg.se mellan 12-06 (Svensk tid) och det betyder att klockan här är 6p.m. - 12 a.m. Lite förvirrande kanske men i alla fall skall jag lägga mig runt 11 idag eftersom jag skall upp tidigt i morgon (Okej, jag kallar det tidigt medan andra skulle kalla det sent), runt 7:30 måste jag upp i alla fall, om inte tidigare. Skall prata med Laura sedan när hon kommer hem.

Jag slipper frysa, jag hittade och köpte en jacka idag på Target. Jag gillar den affären, billigt och bra. Så nu när jag har min jacka kommer mitt nästa problem, julklappar. Skall jag köpa klappar till alla? Jag tror jag vet vad jag skall köpa, fina saker men som inte kostar så mycket, samtidigt är det bra om det inte är för tungt för då måste jag betala mer för frakten.. Åh, beslutsångest. Plus att jag vill ha en ny väska, troligen kommer den att få vänta faktiskt, om jag inte går på en för $10 eller så. Hm, livet är tufft när man har ekonomiska problem, eller ah, om man är snål som jag har blivit. Fast jag tycker det är fel ord också, bara sparsam, haha.

Igår var jag klar med tvätten redan vid 6 tiden. Jag brukar ha den kvar att dela ut ända till klockan 8, men inte igår. Jag var snabb som blixten, okej kanske inte bara att jag inte orkade göra en vit tvätt och en färgad tvätt. Eftersom kläderna är "gamla" och inte färgar av sig längre tyckte jag det var okej, och man tvättar ju bara i cold... I alla fall så är det svåra med tvätten att ge pojkarna deras rätta kläder. Jag blandar alltid ihop kläderna, N får S's kläder, S får E's och N's kläder men E (eftersom han är minst) får alltid sina egna kläder. Igår vad det bara ett basketbollinne och ett par kalsonger som var felplacerade. Jag känner mig stolt.

Det säljes ryska hattar här på H&M, (5th Ave 42 Street). Jag och Sara var tvugna att prova dem, kanske en införskaffas senare i veckan (på lördag då jag åker in) men jag får se. Kanske värt att spendera mina pengar på andra saker, men jag gillar faktiskt hatten, den är så ful den blir snygg, makes no sence but whatever. Men min jakt fortsätter efter en höst jacka, jag känner att jag verkligen behöver en nu!

Idag skulle jag köpt en jacka men hittade ingen. Det blev två par byxor och två t-shirtar istället. Någonting måste man ju ha. Bilder kommer komma, men nu börjar min arbetsdag.

De andra byxorna har jag på mig så drför blev det inget kort på bara dem.

Men här är dem på, iaf.

Idag var jag, Sara och Sara på Centry 21 och jag köpte mig ett par skor. Riktigt snygga Boots med nitar på för $49.99 iklusive Tax. Jag gillar inte det faktum att man ibland får lägga till skatt i priset och ibland är det inräktnat.. Hur mycket skall jag betala i slutändan? i alla fall tycker jag det är väldigt frustrerande och förvirrande. Bilder kommer komma, har bara inte orkat ta kort på dem (har inte ens packat upp dem ur påsen och kartongen) och sedan föra över bilderna till datorn. Men jag skall, jag lovar. Det är dessutom någonting annat jag har lärt mina värdbarn, jag håller alltid vad jag lovar -annars finns det ingen anledning till att lova någonting. Idag såg jag även två svenska flaggor. En på svenska kyrkan (of course) och en annan på en sushi-restaurang, fråga mig inte vad den gjorde där. I morgon skall jag åka till Target igen, skall leta efter en jacka plus ett par converse skor. Mina tygskor håller nämligen på att falla sönder så tänkte köpa ett par back-up. Men än så länge kan jag ha dem. Nä, nu skall jag gå och se resten av Sound of music -filmen. Det ingår i min terapi för tillfället.

Tack Sara för gratulationen, jag hade helt glömt bort det, haha.

Idag lärde jag E hur man gör en eskimåhälsning, jag visade S och N dr. Mugg och bröderna fluff, jag spelade soccergames (fotbollsspel) med N och jag fick min första kram av S. Jag har tagit en caffé latté med Sopiha och annordnat så att Sara och Sara nu är jättebra kompisar. Det har varit en bra dag, livet leker och jag mår fabulöst bra. Jag vet inte om ordet fabulöst finns men jag väljer att använda det ändå. Snart skall jag hoppa in i duschen, fixa mina sängkläder som jag tvättat och slänga in en ny tvätt i maskinen. I morgon bär det av till New York City igen, dags för lucia övning och en massa tjejsnack om allt och inget.

Ville bara tillägga att idag såg jag både boken "The girl with the dragon tatoo" (män som hatar kvinnor) by Stieg Larsson och en nyinspelad amerikansk variant av Pippi Longstocking (Pippi Långstump) by Astrid Lindgren. Lite roligt är det i alla fall och stolt att Sverige är såpass internationellt trots att det bara bor 9,2 miljoner i landet. Medge, Det är coolt!

Idag annordnade jag en liten träffpunkt. Jag skulle åka till Borders med Sara för att byta en bok och efter det tänkte vi sätta oss någonstans och prata. (Dinner, de har öppet 24/7. Alltså hela dagen, 24 timmar). Eftersom jag inte träffat den andra Sara(2) på ett tag och Sara och Sara(2) har inte träffat varandra tänkte jag att de kunde vara skoj för dem att träffas. Sagt och gjort ringde jag Sara(2) och frågade om hon ville följa med. Det ville hon jättegärna och allt löste sig jättebra. Sara hämtade upp Sara(2) och sedan hämtade de två upp mig, vi åkte till borders, bytte boken och åkte till dinner. Jag tog en latte och en brownie men jag åt inte ens halva -alldeles för söt och vispgrädden var sprutgrädde, Jag hatar sån grädde... Två och en halv timma senare satte vi oss i bilen för att åka hem igen. Bestämmt att på söndag skall vi alla tre åka in till NYC tillsammans. Skall bli så roligt verkligen! Och i morgon skall jag förmodligen träffa de två svenska tjejerna igen, Stinha och Susanne, jättetrevliga dem också. Det ser jag fram emot. Kan behöva någonting uppfriskande innan jag jobbar från 3:00-11:00 (15:00-23:00).

E - "Ce-ce could I have an apple?"
Me - "Ofcourse you can. Do you want me to cut it in to pieces?"
E - "Yes, please"
Me - "I'm sorry, but we don't have any apples left"
E - "Oh, Okej. Could I have a lemon?"
Me - "A lemon?? Do you like lemons"
E - "Yes I do"
Me - "Okej then..."

Så där har ni anledningen till varför mitt minste värdbarn just nu sitter vid bordet och äter citron och kollar på "Underdog". Nä, nu skall jag fixa iordning middagen. Sätta på ugnen, göra en sallad och värma upp rester. Ganska lätt faktiskt.

Idag börjar jag jobba tidigare igen. De två äldsta pojkarna slutar tidigare från skolan. Det skall tydligen vara någon konferans mellan lärare och föräldrar, dock har våra pojkar sin konferans nästa vecka så då kommer de bli släppta tidigare från skolan igen. Jag tror de kommer vara någonting varje vecka nu fram till jul som de antingen inte har skola alls eller om de blir släppta tidigare. I vilket fall så kommer två kompisar hem till oss så det blir fyra barn att ta hand om, jag gör iordning lunch nu och snart skall jag gå och hämta pojkarna från bussen. Hoppas ni hemma har det bra, det har jag.

Igår, Idag, Imorgon. Jag vet inte längre, de flyter samma och jag kan inte längre se konturerna. Jag vill hem, jag vill stanna, jag vill till London och Paris. Jag vill bort, jag vill flya min kos -jag vill göra allting. Jag saknar min vind med ett uns av salt, jag saknar min gråa höst och jag saknar dropparna av tröst. Jag måste hitta nya stigar att vandra på, stiger jag aldrig annars hade tagit, vägar jag aldrig annars hade sett. Jag tvingas att se det positiva när allt man kan tänka är mörk och tråkigt. Ikväll har det varit tufft men jag skall snart lägga mig med en ny brunare hårfärg i hopp om att morgondagen kommer att bli bättre. Jag tror, hoppas och vill.

Men då jag tittar upp mot himlen ser jag det jag annars brukar se. Jag har mina stjärnor, min måne och min sol. Då jag stänger mina ögon kan jag åter igen befinna mig i mitt rum, jag kan och jag vill att morgondagan skall skina i fulla glans. Jag är trött på dimmiga dagar utan kontur, jag vill tillbaka till min vardag -En vardag som sedan länge har slutat.

Cogito ergo sum. Jag tänker alltså finns jag.

Visste ni att Alexander Skarsgård pratar svenska i True blood? Det är sant! Kolla in sista avsnittet S01E12 (sesång 1 Episode 12) och kolla på 46:e minuten, if you don't belive me. Jag trodde det inte först heller, men som sagt det gör han. (Intresseklubben antecknar). Det är en amerikansk serie...

Usch för att vara förkyld, är jag med just nu :/ Hur är de annars där borta då? puss och kram
Sara

Hej Sara :)
Jag mår verkligen jättebra här borta och är så glad att jag fick denna familjen. De är jättesnälla, trevliga och även om de är rika har de fortfarande fötterna på jorden och pojkarna, enligt svenska mått är de bortskämde men inte så bortskämda om man jämför med andra amerikanska barn. De två äldsta har sysslor att göra varje dag, måste packa sina egna väskor och sådär. Det låter kanske konstigt för oss men här är det ovanligt. En annan au pair här är au pair till en 11-årig flicka som fortfarande inte får vara hemme själv. Då förstår ni kanske lite mer... Det jag gillar mest med au pair livet är att man är så fri fast man samtidigt har plikter och skydigheter. Jag måste jobba men samtidigt på min lediga tid får jag göra saker jag annars aldrig hade kunnat göra, jag lever ett helt nytt liv. Jag får betalt för att leka med barn -jo det är sant. De ända sysslorna jag gör är att tömma diskmaskinen, eller jag behöver inte göra det men gör det automatiskt eftersom ja ginte ser det som ett problem, jag tvättar barnens kläder och handdukar en gång i veckan och kläderna två gånger i veckan samt byter ut lakanen två gånger i deras sängar. Det är det jag måste göra, plus att jag leker med dem, hjälper till med läxor och sådär. Jag älskar att åka in till New York City och den staden är lika fashinerande varje gång man kommer dit.
Tråkigt att du är sjuk hoppas du blir bättre snart, jag ligger två-tre dagar efter minstingen som är frisk nu. Så det är på G.
Puss och Kram Skumbanan

Nu är jag nästan frisk. Genom mina mirakelkurer, vitaminer, téer och mycket sovande så lyckades jag bli frisk igen. Okej, jag hostar fortfarande och jag snorar fortfarande men det är mycket, mycket bättre än förra veckan. Idag träffade jag två nya tjejer som också bor här i Chappaqua, Susanne och Stinha. Stinha bor relativt nära mig och vi pratade om att kanske annordna en playdate med våra värdbarn någon gång. Hennes värdbarn är sex och mitt mellersta är sju så det borde gå. Bara jag pratar med Laura innan...

I morgon skall jag åter igen vara med Sara, då blir det dags för mig att färga håret brunt. Och denna gången har jag köpt ljusbrun färg så då borde det inte bli mer rött. Eller jag hoppas det i alla fall. Jaja, vi får se. och det borde bli lagom till Lucia, I'm so exhited.

Idag skall jag lägga mig tidigt. För en gångs skull börjar jag tidigt i morgon (8:45) dörför att E inte har någon skola i morgon.  Over and Out.

För idag är ingen vanlig dag, nej idag är ingen vanlig dag, idag är Simons födelsedag hurra hurra hurra!

Idag är det min älskade lillebrors födesadeg. Grattis Simon på 10-års dagen! Jag hoppas att du får en toppendag och många fina presenter. Kramar från Staterna.

I fredags fick S och jag ett ryck, vi ville baka någonting. Sagt och gjort så bestämde vi (okej S) oss för ett recept, tog fram alla ingredienser och började hälla i, mäta, mixa och dekorera våra bakverk. Om det inte är någon som vet så är det så att jag bor i en chokladberoende familj. De har alltid choklad hemma (typ, och den är mörk minst 70%) så det är bara att börja. Den här gången blev det "Sweet och chummy chocolate chip cookies" och dem är riktigt, riktigt goda! (Ur Martha's cookbook). Här kommer lite bilder.

Btw: Alla kakorna är nu uppätna. Jag vet inte vart de försvann men borta är dem.

Idag fick jag mitt Learners Permit (mitt tillstånd att ta körkort och övningsköra här in da states). Det blev direkt till att boka en uppkörningstid och jag fick en relativt tidigt, nästa vecka. Jag kommer inte säga vilken dag, för det kommer vara en hemlighet. Men som sagt, jag har mitt svenska körkort och egentligen vill jag bara ha det amerikanska körkortet överstökat, done. Och jag tror det kommer att bli allt annat än roligt att sätta sig i en bil tillsammans med en blodsugande köttätande vampyrisk stor amerikansk inspektör som skall godkänna eller kugga mig... Jag har min innre bil, jag kan bara hoppas att den inte stämmer överräns, inte för fem öre.

Nej, ögat kan verkligen lura en ibland. Och ni skall veta hur lika havets glittrande är mot chappaquas tågstationsparkering i solljuset. Det är inte havet som glittrar, men ibland kan jag önska att det vore det. Önska att jag åter gick på gymnasiet, satt hemma, gjorde läxor, rösta på vem man vill ska bli årets lucia (även om man aldrig ringde in oc verkligen röstade), skrev uppsattser, var tvungen att gå upp på olidliga tider och väntade på årets julkalender. I år blir det annorlunda, till det bättre och till det sämre. Jag är glad att jag gör den här resan, jag är glad att jag vågade gör någonting annorlunda, jag är glad för att jag gör detta för mig själv. Jag behöver stå på egna ben, göra saker på egen hand och hur mycket jag än vill att andra skall göra saker och ting åt mig har jag nu börjat göra saker själv, och förstått hur viktigt och att det inte är så farligt. Det är ingen som dömer mig, och skulle någon göra det, so what? Jag åker hem till Sverige om ett tag och jag kommer förmodligen aldrig se den personen igen. Livet är för kort för att bry sig om småsaker, ändå är det så viktigt för så många. Men jag vill leva i helheten, och jag hoppas jag kan hitta mer av den här i USA, borta från mina rötter och mitt land.

Jag önskar att vi i Chappaqua också kunde ha en sån cool polis som denna snubben.

Idag har jag sovmorgon, för det är ju inte så att jag har det varje dag, nejdå. Jag börjar bara 2:30 varje dag men idag är det verkligen sovmorgon. Alla tre barnen skall till tandläkaren så jag börjar inte förrän kl. 5:15. Det är vad jag kallar sovmorgon. Idag skall jag äta lunch med Sara och Andrea, Andrea åker nämligen hem till Sverige idag och det blir hennes allra sista stund i USA -För den här gången. Idag är det också minsta killens födelsedag så ikväll kommer det att bli födelsedagsmiddag och ännu mer presenter. Vårat frukostbord är nämligen fullt med diverse presenter, från pyjamasar till spel till böcker - You name it.

Idag har verkligen varit en spenderardag. Pengarna har snabbt men säkert försvunnit ut ur plånboken. Men onödiga saker har jag inte köpt. Ett par sockar, en pyjamas (flanell), en tröja och två julklappar är inköpta. Denna gången var det Farmor och Mamma som var de lyckliga tu, men jag har faktiskt köpt klappar till båda mina bröder och alla fyra kusiner också. Så det kommer komma med posten, i sinom tid. Så att säga. Nu skall jag gå till sängs, en ny dag börjar i morgon och jag måste sova mycket för att kunna bli av mig min förkylning.

1,5 timma senare och huset är helt tomt, näst intill. Bara jag kvar hemma, direkt efter kalaset var det iväg till N's fotboll och sedan till hans två andra födelsedagskalas idag och även S har ett födelsedagskalas idag att gå till. Galet, det är bara förnamnet. Igår vad jag i alla fall iväg till Borders och köpte min present till E som fyller år i morgon. Köpte 4 st småböcker till honom, plus ett födelsedagskort med svampbob fyrkant eller Spunchbob squarepants som han heter här borta. Nä, solen skiner och jag har absolut ingen anledning att sitta inne och uggla.

Snart är det dags, vi har förberätt det mesta, maten, lekarna, spelen och dekorationerna. (Eller vi och vi, mer Laura som har gjort allt). 9 minuter kvar innan huset kommer att stormas av 15 stycken 3-4 åringar. Jag blir glad om alla ör nöjda och glada, om alla har skoj och ingenting går sönder.

Idag blev jag inte väckt av min alarmklocka -utan av S. Min alarmklocka ringde, men jag vaknade inte så han bankade på dörren och undrade varför det lät som om glassbilen stod inne på mitt rum. Tja, om sagt, nu sitter jag här själv med S. Tror det bara är vi vakna i hela huset faktiskt, och nu ringer telefonen, way to go. Som sagt, jag undrar hur denna dagen kan sluta, jag kommer vara död, rent ut sagt död. Idag är det en massa sport inplanerat (en helt vanlig lördag dv.) Men, det regnar så mycket kan nog och kommer nog att bli inställt. Vi får helt enkelt se men jag kommer inte vara den som gråter om så sker.

Det är litterärt och det är min vardag. Just nu är min värdfamilj på synagogan för att äta middag, shabbath, tror jag att det heter. De skall dock komma hem om 15 minuter och det är då jag börjar igen. Mina värdföräldrar skall ut och träffa R's gamla collegevänner. Jag vet inte om det är här i Chappaqua eller om det är i The big apple. I alla fall spelar det mindre roll för mig eftersom jag ändå sitter barnvakt. Jag hoppas att allting skall gå bra och det tror jag också att det kommer att göra. I morgon kommer Andrea (den gamla au pairen tillbaka för att spendera sina sista dagar, timmar och minuter med oss, innan hon tar sitt pick och pack och flyger hem till europeisk och svensk mark. Jag måste säga att jag avunas henne lite, fast samtidigt är det också bara börjar på min fortsatta tid här i staterna, jag har 11 månader kvar. And let's make the best out of the best of those.

Härligt! Men jag fattar inte riktigt, ska du övningsköra innan du kör upp? Räcker det inte bara med att köra upp för du har juh redan ett körkort?
Gabriella

Nä, det skall jag inte göra. Men jag behöver ett tillstånd till att övningsköra och jag måste även ha det här tillståndet för att kunna köra upp. Jag måste gå igenom hela processen för att kunna få ett körkort, och det är likadant om någon ifrån Amerika vill ha ett svenskt körkort, de måste ju kunna reglerna och kunna precis det vi kan innan de kan få sitt svenska körkort. Ganska logiskt om man tänker på det på det sättet.

Hej. En fråga, betalar familjen körkort o lektioner o test m.m.?
Anonym

Ja, min familj betalar mitt amerikanska körkort. Eftersom det är dem som vill att jag skall ha ett körkort och jag behöver ett för att kunna jobba här så måste dem betala. Om jag hade velat ta ett körkort själv -på min fritid, bara för skojs skull. Då hade jag fått betala det själv eftersom jag inte hade behövt det, men som sagt nu behöver jag ta ett körkort och då måste familjen betala. Annars kan du vägra betala, för det ingår inte att du skall betala för ditt körkort, och de måste betala ändå för du behöver bilen i jobbet. Täk bara på att New York State behöver man inte ta kökort, men min famijl vill det eftersom vårat försäkringsbolag kräver att jag har ett. Jag hoppas jag lyckades svara på frågan tillräkligt bra ^^

Jag har nog glömt att berätta att jag och Sara fick en parkeringsböter i onsdags. Inte så bra, men den var bara på $15 och vi åkte direkt till stället där vi skulle betala den. Anledningen till att vi inte hade betalat för parkeringen var för att det stod en skylt bredvid våran parkering där det stod "2 houres parking" och då trodde vi automatiskt att vi kunde stå där i två timmar utan att betala, men icke. Och som au pair här är det inte riktigt lägligt att gå till en domstol för att hävda vad man själv tycker, nä vi vill bara ha det ur världen. Det finns trots allt värre saker.

Jag älskar rytmen, sången, musiken, rösten... ALLT. Den är fantastisk och underbar, jag älskar den.

John Mayer -
Who says

Jupp det var precis det jag gjorde, jag klarade kursen. Nu är det bara att vänta på mitt riktiga permit licens (mitt tillstånd att få övningsköra här). Det borde komma någon gång nästa eller nästnästa vecka, så det kommer gå bra tror och hoppas jag. Hade blivit förvanad av Andrea att kursen skulle vara jättetråkig men den var faktiskt riktigt bra och intressant. Instruktören var riktigt, riktigt bra och väldigt trevlig. Kändes bra med honom, jag menar sitta fyra timmar och lyssna på en monoton kärring eller skitgubbe är ju inte precis högst upp på listan över saker man vill göra. Sagt och gjort, nu är det bara att hoppas på att jag kan få tag på en uppkörningstid relativt snart också, det är tydligen det som skall ta längst tid.

Nu skall jag sätta mig och kolla på True blood. Jag gillar serien men jag stör mig lite grand på hur huvudkaraktären står. Snäla kan inte någon lära människan hur man skall stå i tv, hon försöker att se sexig ut för mycket så det blir helt, helt fel. Och dessutom passar det inte alls till hennes roll, plus att hennes sydamerikanska accent inte gör hela saken bättre. Nä, takca vet jag att Alexander Skarsgård kan rädda serien med äkta skådespelarkänsla. Fast jag har ännu inte sett honom, han kommer nog i nästa, nästnästa eller nästnästnästa avsnitt.

Idag hände någonting fantastiskt. Jag såg den första snygga killen här i Chappaqua, den andra jag har sett är söt men inte snygg. Det är mycket viktigt att lägga betoning på dessa två egenskaper. I alla fall körde han ut från bensinmacken medan körde förbi på väg att hämta upp N och hans kompis från ett födelsedagskalas. De skulle ha en playdate fast den varade väldigt kort. När vi kom hem ville kompisen inte göra någonting som jag och N förseslog, så när de lekte tillsammans bad han N gå ut ur rummet, de lekte någonting vad vet jag inte, och medan N var utanför rummet så ringde kompisen hans mamma och sa att han ville åka hem och att han ville ha en annan playdate för han hade såå tråkigt här. Hur kul tror ni N tog det när man hör sin kompis säga så -han hörde ju genom dörren. I alla fall så blev han väldigt ledsen och besviken men han försöker vara "en man" och inte visa sina känslor, men man kan se väldigt tydligt allas reaktioner om man vet vad man skall kolla efter. Tur var väl det att det inte var en nära vän, och jag tycker det är väldigt skumt att mammorna här kommer och hämtar sina barn så fort det är någonting fel. Visst man kanske har tråkigt men man stannar ju ändå tiden ut -åtminstone lite längre. Vi kan konstatera en sak -amerikanare är bortskämda med curlingmammor, någonting för "the nanny" att ta hand om.

Jag vaknade upp i morse med en tung käsnla över hela kroppen. Min näsa var förstoppad (Den är ju igentligen full av skit, så förstoppad), min hals sved, mitt huvud gjorde lite ont och hela min kropp, från knopp till topp, var trött och sliten. Men det var bara att gå upp för jag började redan klockan 8:45 och nu när jag har min rast proppar jag i mig diverse piller, vitaminer och dricker hälsosama téer. Det är téer som skall hjälpa njurarna, förstärka immunförsvaret och en massa andra. Jag älskar dessa mirakelkurer, nu gäller det bara att de också fungerar. Är ganska glad över att vi inte har någon luciaövning nu på söndag, jag vet inte om min hals skulle klara av det. Men tills nästa vecka skall jag nog kunna bli frisk till.

I morgon skall jag nästan inte jobba alls. Bara tvätta barnens kläder och byta lakanen i deras sänger, sedan är jag ledig. Det tar runt två timmar så om jag börjar vid 8:30 är jag klar redan innan 11:00 och sedan hela dagen off. Ibland har jag mina ljusa dagar med snilleblixtar också.

Jag vet inte om ni har denna låt hemma eller om den kommer komma inom de närmaste veckorna men min nya favoritlåt för tillfället (Som för övrigt S hatar) är:

Owl City -
FireFlies

Tydligen så skall Bill Clinton ha en flickvän som också bor här i Chappaqua. Min värdmamma fick reda på det idag när hon var på sin bookgroup (Jag vet, såå hemmafru-aktigt). Jag vet inte om det är sant elle rom det är falskt, men skulle det vara sant så skulle jag inte bli så jätteförvånad heller faktiskt. Man kan inte få gamla hundar att sitta och i denna mening kan man konstatera två saker: 1. Bill Clinton är gammal, 2. Han är en hund. Två och två, och du får Bill Clinton. Tack vet han Viagra.

Vad kostar det att skicka hem paket till Sverige?
Kajsa

Paketet jag skickade var väldigt stort och vägde 2 Ibs så därför blev det ganska mycket ($36). Ett vanligt vykort som jag också skickade kostade mig $2,36, tror jag det var. Så jättebilligt är det inte. Jag brukar alltid addera med 10 när jag räknar ut hur mycket det kostar i svenska kronor, jag vet att det inte stämmer men det är i alla fall bättre att få ett hum om hur mycket det kostar.


Ja Gabriella, det är tavlor. Jag älskar färgerna de är till och med bättre än vad jag lyckades ta kort på.

Idag bär det av till posten. Paket skall skickas och lite andra sysslor skall göras. Jag väntar bara på att Sara skall komma och hämta mig, hon har bil -inte jag. Skall se om jag kan hitta någonting som kan bota min onda hals, några tabletter eller piller. Borde hitta någonting i detta medicinberoende land.

Jupp, här kommer till slut, à la end, mina bilder.

 Minns ni filmen?

Min hals kliar och gör ont, min näsa är halvt täppt och trots detta skiner solen. Jag vet att de inte är beroende av arandra som att regn är beroende av moln, men endå. Idag var det nog upp emot 70F = 20C riktigt, riktigt varmt för att vara November., skrev jag rätt där NOVEMBER. Helt galet! För tre veckor sedan snöade det, vad skall det bli av världen, vad skall det bli av Amerika, vad skall det bli av mina vita smutsiga tygskor? Jag vet inte, inte många kan verkligen säga vad som skall hända. Men jag kan i alla fall ta reda på resultatet av mina typskor i morgon, för då åker de in i maskinen, blir de förstörda -då köper jag nya på Target. Over and Out.

Så idag är det tydligen fars dag (egentligen skall det vara igår var det tydligen fars dag men jag hade redan ett inlägg för frågan så därför gjorde jag så här). I alla fall tänkte jag tillägna detta inlägg till min kära fader som jag idag tyvärr inte kan vara tillsammans med. Men många visuella kramar kommer tusenentals mil västerut till dig.
Ha en bra Fars dag, pappa!

Ni får ursäkta men jag orkar inte lägga upp bilderna från dagen ikväll. Det får bli i morgon, om jag orkar, hinner och vill. Annars skall jag i morgon träffa Sara och vi skall åka och handla, och framför allt försöka få tag på biljetterna till New Moon som vi skall se den 24/11 som LCC meeting. Tydligen är det en ny au pair här i området också som skall heta Sophie eller Sophia. Hon har i alla fall mailat Sara så vem vet, hon kanske kommer med också. Den som lever får se.

Bara en fråga: Kan man tvätta tygskor? Ifall man kan cold eller warm? Det är nämligen de två skalorna jag har att välja på, på tvättmaskinen...

Vad roligt att du skall vara med i kyrkan och sjunga. Hur många är det med i kören?
Liliane

Jag förmodar att detta är farmor? Vi är runt 50 stycken som kommer vara med i luciakören men sedan finns det även en vanlig kör och barnkör. Barnkören kommer att vara med på första visningen och den vanliga kören kommer vara med på alla tre.

GRATTIS!! Nu kan du äntligen ge dig ut på route 66, eller vad den heter ;D
Fanny

Fanny, Fanny. Haha. Nej, jag måste gå en kurs plus köra upp innan jag har ett amerikanskt körkort. Men jag får faktiskt köra nu också innan på mitt nationella körkort som räcker här i New York State. (I Californien t.ex. måste man ta ett californiskt körkort) Men min värdfamiljs försäkringsbolag vill inte inkludera mig om jag inte har ett amerikanskt (från New York) körkort.

hej! Jag undrar om du kan ge mig översättningen på arts and crafts. vad är det på svenska?
Anna

Arts and Craft är ungefär att måla och vara kreaktiv, lite mer åt hållet klippa och klistra.

Om tre minuter skall jag gå till tågstationen och ta tåget in till New York City. Skall möta Betty på tågstationen och sedan även kanske Maria inne i central Park. Jag skall försöka ta många bilder och lägga upp dem sedan ikväll. Detta är ett snabbt uppdateringsinlägg så att ni ser att jag lever, jag lever (skall gå upp i tonskalan när man läser det sisnämnda). Ha en bra dag/kväll/natt var än ni är.

Ett, tu, tre. En efter en efter har de gått och lagt sig. Jag har gjort i ordning en popcorn skål samt hittat lite godis som jag skall äta under filten tillsammans med filmen Sound of music. Jag har aldrig sett filmen, jag vet fy och skam eftersom det är en klassiker men efter idag kan jag också lägga till denna film i kategorin "avklarade klassiker". Fast egentligen är väl en klassiker någonting som ingen vill se, läsa eller höra men alla vill ha avklarat. Jag hoppas denna filmen är annorlunda. Om inte har jag ett par andra filmer som ligger på hög och väntar. Kvällen har gått riktigt bra idag, inte som igår då de var trötta och irriterade sig på varandra hela tiden. Som tur var jobbade inte jag igår kväll så när det värsta varade hade jag stängt dörren om mig och satt mig för att kolla på Ugly Betty.

I morgon blir det åter igen att ta tåget in till New York City. Kanske skall jag träffa Maria och tillsammans besöka Central Park. Det ser jag verkligen fram emot och efter det blir det att besöka Svenska Kyrkan här i New York för andra gången och öva på Luciaframträdandet. Det ser jag verkligen fram emot! Och i morgon kan jag också äntligen få min älskade Starbucks Latte. Pappa och mamma, var inte oroliga för att jag fikar för mycket. Teckniskt sett är en fika kaffe + någonting mer + sällskap. I mitt fall blir det bara en Latte, alltså ingen fika.

Dem är överallt, på husväggen, i mitt rum, i köket, i barnens rum, i lekrummet, i källaren, på poolen ÖVERALLT. Jag tror jag blir galen! (om ni inte vet vad ladybugs är så är det nyckelpigor).

Idag jobbar jag från 12 p.m. -4 p.m. och sedan 5:30 p.m. - ?
Mina värdföräldrar skall gå på Bruice Springsteen (stavas han så) så jag skall sitta barnvakt. Får se vad vi hittar på idag, kanske en film eller nåonting i den stilen.

Idag var dagen för att göra mitt teoriprov. Jag skall börja med hur dagen startade.

På morgonen vacknade jag upp, åt frukost och gjorde mig iordning. Packade ned alla papper jag har som kan bevisa min identitet och lite andra papper. Efter jag och Laura lämnat av E på hans skola åkte vi till Peekskill eftersom det är där NYS DMV (New York State Driving Motor Vehicule) ligger. Först hade vi problem att hitta rätt gata, jag har alltid sagt att GPS:er är opålitliga, sedan när vi väl kom till kontoret förflyttades vi tillbaka minst 15 år. Det var ett enda stort rum, i ena hörnet var en disk där man skulle stå i kö för att förmedla varför man var där. Bakom den disken var delen där man gjorde proven. Längs den ena långväggen fasst det en enda lång disk med flera olika stationer (där man kunde prata om sitt ärende efter man pratat med mannen bakom den första disken). Först ställde vi oss i kön, vi väntade och det tog inte alls lång tid att komma fram för mannen bakom disken tog hand om flera personer samtidigt. Helt galet men sant. Som jag skrev igår visste jag att något problem skulle uppstå. Jag saknade en poäng för att bevisa min identitet, vi blev skickade till informationsdisk 6 där en medelålderskvinna satt. Hon gick igenom mina papper igen och påpekade också att jag saknade 1 poäng för att kunna bevisa min identitet. Mitt bankkort godkändes inte eftersom det saknade mina mellannamn och bara visade mitt för- och efternamn. Jag trodde aldrig att jag skulle få så mycket problem bara för att man aldrig skriver ut mitt fullständiga namn -men tydligen. Så jag och Laura fick gå till banken för att få ett papper av dem där mitt fullständiga namn stod skrivet på (Det räkte med initialerna på mina mellannamn så jag förstår inte ritkigt hur det kan bevisa min identitet mer än om de inte finns med). Vi skyndade oss tillbaka, ställde oss i kassan, kom fram till mannen, blev skickade till kvinnan igen, kvinnan godkände dokumentet, blev skickade tillbaka till mannen som till slut godkände mig. Först fick jag ta ett kort, fick gå lite mer till vänster där det fanns en fotogrej som tog kort (suprice att den tog kort ha?), därefter fick jag göra syntestet. Det var något av det roligaste jag har varit med om. Ungefär 3 meter bakom disken sitter ett papper fasttejpat med olika bokstäver (Som syntesten man gjorde i skolan med tavlan med mindre, mindre och mindre bokstäver). Jag skulle läsa den sista raden, piece of cake. Och vad är det roliga i detta tänker ni -jo. För i motsatt riktining (se bilden hur disken ser ut) kan man också göra syntestet. Ett papper sitter fasttejpat i taket med bokstäver, så nu till saken. Det är samma bokstäver, i samma ordning på detta papper, och från där jag gjorde mitt syntest (på det andra pappret) kan jag se igenom detta papper och se vad det står. Det är nämligen bara 1,5 meter ifrån mig och fullt synligt. Det har gjort min dag idag faktiskt. Sedan gick jag runt disken till provområdet. Visade alla mina papper, fick ett test (tjejen, 25-års åldern, frågade om jag var okej med engelska och så klart var jag det), tog ett extra papper där 16 olika "viktiga" skyltar visades på bilder. Satte mig ner, tog min blyerts (Ja, ni läste rätt och jag skrev rätt -Blyerts) och satte igång. Inte alls svåra frågor -speciellt inte om man övat innan på de frågor som kommer komma på DMV's egna hemsida... Hade alla rätt (Det var 20 frågor så jag tror inte det är många som missar den teorin...), betalade och fick mitt intyg. Slutet gott allting gott. Min pre-licens course är bokad till nästa torsdag så då bär det av till Tarrytown och en auktoriserad bilskola där. Jag hoppas jag klarar den kursen och det testet också för efter det är det bara att boka upp ett körtest. Piece of cake (I hope).

Så till min rubrik, det var en av frågorna på formuläret jag skulle fylla i för att få mitt intyg.
It only happend in America.

When confronted by an aggressive driver:

• Avoid eye contact.
  
  
• Stay calm and relaxed.
  
  
• Make every attempt to get out of the way safely. Do not escalate the situation.
  
  
• Put your pride in the back seat. Do not challenge an aggressive driver by speeding up or attempting to hold your position in your travel lane.
  
  
• Wear a seat belt and encourage your passengers to do the same.
  
  
• Ignore harassing gestures and name calling, and do not return them.
  
  
• Report aggressive drivers to the appropriate law enforcement authorities by providing a vehicle description, location, license plate number, and direction of travel.
  
  
• If you are being followed by an aggressive or threatening driver, do not stop or get out of your vehicle. Drive directly to the nearest police station.
  
  
• If an aggressive driver is involved in a crash, stop a safe distance from the crash scene. When the police arrive, report the driving behavior you witnessed.

Så nu vet ni detta.

Det är det jag gör nu. Pluggar igen all teori för i morgon ger jag mig iväg till Peekskill och skriver teoriprovet. Vissa frågor är rätt konstiga och jag hoppas inte att min ännu-inte-så-bra förståelse för engelskan skall stoppa mig. Men jag tror att man får göra om teorin tre gånger och det skall jag väl klara? Jag hoppas det i alla fall. Det är 20 frågor och jag måste klara 14 st av dem samt två av de fyra frågorna på vägskyltar.

Idag var även ett stort framsteg med N. Han frågade mig om jag kunde "put him to bed", altså följa med honom till sängen. Jag trodde aldrig detta skulle ske.

Efter det ena samtalet hit och det andra dit har jag och min värdmamma Laura äntligen förståt hur jag skall göra för att skaffa mig ett körkort. Jag tror vi har ringt minst 15 stycken olika kontor och körkoslor. Vissa nummer är borttagna, vissa svarar inte, ibland kommer man bara till en telefonsvarare till en annan. Helt galet.  I morgon bär det ialla fall av till Peekskill för att göra skrivtestet, det ända är att jag skall dyka upp 30 minuter innan de stänger, och jag kommer komma i början när de öppnar. Sedan när ajg gjort det skall jag ansöka om att vara med på en kurs som jag måste ta och efter det kan jag köra upp. Jag hoppas detta kommer gå enkelt, men jag har en känsla av att flertalet hinder kommer att uppkomma. Vi får helt enkelt hoppas på det bästa. Wish me luck!

... Men det är inte jag, jag är nästan helt frisk och kry. Det är minsta killen som har blivit hemskickad från skolan idag för han har troligen feber. Jag hoppas inte att det är svininfluensan men det tror jag nog inte att det är. Idag är det tvättdag så jag har tagit alla barnens kläder och slängt in dem i tvättmaskinen, torsdagar är också dagen man byter lakenen i barnens sängar. Det roliga (tycker jag) är att jag aldrig tvättar lakanen, det gör nämligen städpersonalen som kommer in i morgon, de tvättar dem eftersom de också skall stryka dem. Annars har jag inga direkta planer för idag. I morgon ska jag kanske vara med Sara igen (den första sara), om hon lyckas bli kryare, jag får se vad som händer och sker helt enkelt.

Just nu spelar Yenkees. Förmodligen kommer de vinna. De leder nämligen med 7-3 mot phillie, eller vad de nu än kan heta. För övrigt har jag teckning på mitt rum där jag aldrig innan har haft teckning. Jag är trött, godnatt.

Att ta körkort här borta var svårare än jag trodde. Inte att det är svårt att köra och jag tror inte heller att det är speciellt svårt att köra upp här borta. Vad som är svårt är att hitta informationen om hur jag kan ta ett körkort. Jag måste gå någon kurs, passera ett syntest, ett skrivtest och självklart ett körtest. Men jag hittar inte VAR jag kan göra dessa test någonstans.

Jag känner mig riktigt modig idag. Ni vill säkert veta varför så därför tänkte jag skriva om det här. Ni som känner mig i verkliga livet vet att jag är rätt (väldigt) blyg av mig när det finns mycket folk på ett ställe. Jag tror det är för att jag inte ritkigt vet vad jag skall ha för "roll". Det låter kanske konstigt men så är det. Med mina vänner kan jag vara mig själv eftersom de ändå vet hurdan jag är, men när jag möter nya människor så blir jag förvirrad. Så ett mål för mig under detta USA-år är att bli mer självsäker och öppen. Jag har kommit en bit på vägen men jag har ändå en bit kvar att gå. Så till saken varför jag är modig. Idag när jag kom in på Starbucks så satt det ett par tjejer (sex stycken) runt ett litet bord, jag fick genast känslan av att de var au pairer precis som jag. (Det låter helt skumt men efter att man är au pair här kan man lätt känna igen andra au pairer, när man är i grupp) Så jag frågade om de var au pairer -och så klart var de det. Allihopa var verkligen jättesnälla och jättetrevliga, två var ifrån Mexico, en var från CostaRica, två ifrån Tyskland och en från jag-kommer-inte-ihåg-men-CentralAmerica-någonstans. Den ena tjejen från Tyskland var verkligen jättesnäll och det visade sig att hon bor inte alls långt bort ifrån mig. Kanske 1,5-2km (=ingenting). Hon fick mitt nummer och skall ringa mig antingen i morgon eller på torsdag, kanske skall hon följa med mig och Ulla i morgon och äta lunch. Skall även ringa min andra Sara (Vad är det med mig och andra au pairer från Tyskland som heter Sara??) och fråga om hon är kry nog att hänga med. Hon var nämligen sängliggandes idag. Okej, ajg skall ringa och kolla läget hur det är med henne, men har hon svinis, nå är hon inte min vän under en vecka (eller två). Så där har ni förklaringen varför jag känner mig glad och modig för tillfället, kanske inte mycket för världen men många bäckar små...

E och S är hemma. De tittar på Spunchbob squarepants, eller svampbob fyrkant som han heter på svenska. Det är bara vi hemma, Laura åkte för att hämta upp E från Hebrew school och släppa av honom på basketträning, och min värdpappa är i Mexico. För det är ju inte så ovanligt att åka dit för att stänga en affär liksom.. Ligger bara på västkusten och söderut, fullt förstårligt. I alla fall kommer han inte hem förrän på onsdag natt så jag kommer ha tillgång till bilen tills dess. Känns bra för då kan man göra saker, visst man kan gå till den lilla köpgatan här i Chappaqua men mycket längre än så kommer man faktiskt inte. Och jag som måste till posten, banken och target för att köpa tandkräm, min håller på att ta slut.

Nä, nu skall jag återgå till att översätta det svenska receptet jag hittat på kladdkaka till engelska. Och jag får inte glömma att ändra temperaturen heller, Fahrenheit och Celius är inte lite olika. Jag vet nu i alla fall att 30F=0C, eller har jag fel? Jag vet faktiskt inte. Vad jag vet är att 66F är lagom temperatur inomhus i sitt rum. Visst Svenne och allt men lagom värme är perfekt.

Solen skiner ute, och det är vackert väder. Perfekt för att ta en promenad runt området.

Som ni alla vet har jag hållit undan en hemlighet. Men idag är det dags att avslöja den. Idag var första träningen inför Lucia 2009 i svenska kyrkan här i New York. Och vem skall vara med? -Jo, jag skall! Anledningen till att jag inte berättat någonting innan är att jag inte var säker på en plats. Jag var nämligen uppskriven på "kö"-listan och jag ville vara säker på att jag kommit med när jag släppte nyheten. Ser verkligen fram emot det jätte mycket! Skall bli så roligt, och både jag och min värdfamilj är uppspelta. Det känns bra att dem godkänner att jag gör detta så att det inte vore att de hade vägrat låta mig vara med eftersom det är en kristen/lutheriansk högtid och min värdfamilj är Judar. Men de är väldigt intresserade av luciafirandet och det känns väldigt speciellt eftersom det är i Skandinavien vi firar det. Och om ni vill komma är det den 12 december klockan 16, 18 och 20  föreställning. Dock kostar en biljett 30 dollar (om man inte är medlem i svenksa kyrkan då kostar den 20 dollar) + biljetten hit då också...

Hej! jag är kluven på om jag skall ta med mig systemkamera till usa.. men jag ser att du har gjort det. :) Värt det va? Hade du den som handbabage?
Stina

Svar: Min kamera är inte riktigt en systemkamera utan en blandning mellen system och vanlig digital. Jag hade min kamera i mitt handbagage och det fungerade jättebra. Visst, jag får mycket bättre bilder med min kamera än en vanlig digital. Fast å andra sidan får inte min kamera plats i alla mina väskor. Så på så sätt är det bra att ha med sig en mindre kamera också. Jag vet inte, det är upp till en själv. Fast om du tvekar kostar kameror inte alls mycket här i USA. Om du känner att du vill köpa en liksom. Lycka till. När åker du? Och var?

Det är precis vad det är. I princip alla har dräkter på sig, barn vuxna och tonåringar. De flesta dekorerar också sina hus med gravstenar, skelett, pumpor, häxor, drakula, vampyrer, spöken och Homer Simpson, (okej, i vampyr outfit). Jag gick tillsammans med S och E samt S's kompis och hans pappa. Innan hade vi kommit till dem för att äta pizza, så det var en väldigt trevlig dag. Men det är ju klart att man blir lite nedgången då man hoppas på att någon i The Clinton's hus skall öppna men det förblir mörkt och tomt. Då blev jag rätt sur faktiskt, de kan väl åtminstone vara hemma på halloween, men icke sa nicke.
Så bilder på min kostym:

Ursäkta minen, I was in a hurry.

Tidigare idag har det varit en väldans fläktande. Från ena stället till det andra. Jag, E och Laura tog bilen till S's fotbollsmatch, sedan åkte vi allihopa till N's baseball. Efter ett tag där åkte jag, E, Rich och S till S's fotbollsträning. Helt galet, sedan blev det en snabbis till Target och sedan raka vägen hem.