Så var ännu en dag liden mot sitt slut. Men denna dagen är inte som alla andra -åtminstona inte för mig. Idag är nämligen dagen då min framtid har blivit bestämd. Jag skall åka till Chappaqua och jobba där i ett år som au pair. Jag är så glad men rädd på samma gång. En skum känsla.

Fick nämligen ett tredje mail från Cultural Care i Boston där det stod att familjen tackat ja till mig och även att jag skulle ringa in egen för att bekräfta datumen och flygplatsen och lite annat. Så jag ringde in med en gång och meddelade att allt stämde bra. Så nu har även mitt avresedatum ändrats och jag kan även se familjens ansökan, bilder och brev inne på min profil. Mitt avresedatum är 5 Oktober. Surt tänker ni, men jag tänker, yey, då slipper jag betala så mycket för min flygbiljett. Haha.

Nu sitter jag här, mitt i natten och skriver på ett mail till värdmamman om att även jag har tackat ja till familjen samt att jag ser fram emot det. Det jobbiga är bara att komma på vad man skall säga/skriva i brevet. Men någonting lyckas jag ju alltid hosta ur mig -även om det brukar vara i panikartad situation dagen-innan.