Nu är mina presenter äntligen klara och färdigköpta, inte en dag för sent. Eftersom jag åker på måndag och inte har så många timmar eller minuter ledigt resten av tiden. Men i alla fall.

Det blev till slut:
• Tre stycken Svenska fotbollströjor till pojkarna
• Tre stycken kakformar i form av mumin (Jag vet finskt, men trots allt skandinaviskt och halvsvenskt)
• Var sin lösgodispåse
• En liten cafébok om caféer i Göteborg och några recept, på engelska
• Två stycken Kosta Boda Snöbolls lyktor
• Två stycken kökshandukar med älgmotiv

Till Andrea (nuvarande au pair) har jag köpt
• En liten godispåse
• Skämtbok om Sverige

Det hade känts så fel att bara ge packeten till familjen och inte till Andrea så därför tänkte jag att jag skulle ge henne någonting litet bara.

Skall nu åka till Freeport och köpa de sista presenterna. Ni får se sedan vad det blir för något... Skall även börja fixa med den nya designen sedan, hoppas på det bästa och att det fungerar. Iaf, den kommer presenteras inom snar framtid.

"Om lärarna hade haft jobb hade barnen inte haft någonstans att vara"
Hanna 7

VARNING
Hantera dina pengar diskret
så att obehöriga ej ser

Om nu det skall vara diskret att växla pengar och sedan kunna spara dem i dessa fina små gula plastfickor man får av er (Forex) varför har ni då valt en av de absolut värsta färgerna på påsen? Nä, svart dög inte, men jag skall säga att denna gula Forex-färg drar till sig blickar, som en kodynga drar till sig flugor. Varenda människa kommer veta att man har växlat pengar, så det spelar ingen roll om man hanterar pengarna varsamt, för det faktumet är redan ställt. Vad man istället bör hantera varsamt är den färbannade platsfickan i den förbannade färgen som nu många med en gång kopplar till Forex och utländsk valuta.

I alla fall har jag nu köpt 277 Amerikanska dollar för 2000 Svenska Kronor Och 50 Öre.

Ibland tror jag till och med att naturen blir lurad. Som nu när ofärdiga bär ploppar upp i slutet av September, ibland är då allting upp-och-ned. Jag är i alla fall nöjd med bilderna.

"Det är otroligt hur lite man uträttar, om man bara låter bli att försöka"

Ny design på G.
Jag hoppas jag hinner få klart den snart. Eller att Trix skall få klart den så jag kan fixa med det andra pilleriet. Ha det great, 1 vecka kvar, 1 vecka kvar. ANDAS!

På något sätt tycker jag låten beskriver lite mitt liv för tillfället. Kan inte riktigt sätta fingret på det, kanske ni kan luska ut det själva.

Jimmy Eat World - The Middle
Hey, don't write yourself off yet
It's only in your head you feel left out 
And looked down on. 
Just try your best, 
Try everything you can. 
And don't you worry what they tell themselves 
When you're away. 

It just takes some time 
Little girl, you're in the middle of the ride. 
Everything, everything will be just fine, 
Everything, everything will be alright, alright. 

Hey, you know they're all the same. 
You know you're doing better on your own, 
So don't buy in. 
Live right now and 
Just be yourself. 
It doesn't matter if it's good enough 
For someone else. 

It just takes some time 
Little girl, you're in the middle of the ride. 
Everything, everything will be just fine, 
Everything, everything will be alright, alright. 

It just takes some time 
Little girl, you're in the middle of the ride. 
Everything, everything will be just fine, 
Everything, everything will be alright, alright. 

Hey, don't write yourself off yet, 
It's only in your head you feel left out 
And looked down on. 
Just do your best, 
Do everything you can. 
And don't you worry what their bitter hearts 
Are gonna say. 

It just takes some time, 
Little girl, you're in the middle of the ride. 
Everything, everything will be just fine, 
Everything, everything will be alright,alright. 

It just takes some time, 
Little girl, you're in the middle of the ride. 
Everything, everything will be just fine. 
Everything, everything will be alright.

Jag har precis fått ett mail av min värdmamma. Problemet är bara att jag inte vågar öppna det. Haha, har fått för mig (sedan jag läste att det hände en annan tjej) att familjen nu skall tacka nej till mig en vecka innan jag skall åka. Hur absurt är inte det?! Helt klart 10 på en tiogradig skala!


Är det för övrigt någon som har bra tips på vad man kan bjuda på avskedsmiddagen?
Inte Tacos då...

"För i tiden kom mjölken från korna, idag kommer den från ARLA"

Jag är säker på att många tvekar inför att åka iväg som Au pair. Eller att kanske till och med arbeta utomlands. Det är inte bara jag, det är inte bara du. Vi är flera hundratals, tusentals. Det gäller bara att vi hittar likasinnade som oss själva. Kanske det är så att vi au pairer är en egen liten religiös sekt som håller ihop, haha, de nya scientologerna.

Här är i alla fall lite tips till er som tvekar:
• Familjen och ens vänner finns kvar här precis som innan du åkte.
• Vad går du miste på? En grym barrunda, som var rolig för en gångs skull.
• Man kommer växa som person, vet mer vad man vill.
• Det går flera plan hem varje dag. Trivs man inte är det bara hoppa på ett av dessa. Dessutom har man provat på Au pair-livet och kan säga att man inte trivs med det.
• Genomsnittet för åldern är 82 år i Sverige, 1 år utav dessa kan man leva i USA.
• Erfarenhet för framtida meriter och jobb. Hur grymt är det inte med någon som kan flytande engelska?
• Du kommer träffa nya människor, vänner för livet från världens alla hörn.
• Tiden efter man kommer hem kan man vara hur mycket med sina vänner som helst.
• Se det positiva. Sitt inte hemma och deppa. Nya äventyr väntar på dig överallt!
• Var stolt för att DU VÅGAR, dina kompisar är säkert väldigt avundsjuka på dig, säker flera i din släkt också.

Tänk om jag inte alls trivs i familjen...
Tänk om pojkarna inte alls gillar mig...
Tänk om jag inte gillar USA...
Tänk om jag inte träffar några andra au pairer där borta...
Tänk om Au pair inte riktigt är min grej...

Åh, jag får nästan panik, känslorna, tankarna vandrar omkring så mycket. Tänk om.... Jag kan bara hoppas för tillfället. Jag får tänka om, tänka på det positiva helt enkelt. Jag backar inte ut från att vara au pair men nya frågor, sådant som man inte har behövt tänka på innan fyller ens huvud med tankar och idéer. Jag vil verkligen att barnen skall gilla mig, och jag dem. Jag vill verkligen trivas och jag vill verkligen hitta andra kompisar där borta! Inte bara de negativa tankarna fyller mitt huvud utan också:

Tänk om jag får en massa nya kompisar
Tänk om familjen är underbar och jag kommer få ett underbart år.

Under fem veckors tid har jag gått från den ena boken till den andra. Totalt har jag läst 8 böcker (!).

Först ut har vi Min bästa väns dotter av Dorothy Koomson.
Sedan har vi Marley and me (Marley och jag) av John Grogan.
Tredje ut 80 grader från varmvattnet av Karin Alfredsson.
Fjärde är Kvinnorna på 10:e våningen av Karin Alfredsson.
Femte är Oskuld och erfarenhet av Tracy Chevalier.
Sjätte är Försoning av Ian McEwan.
Sjunde ut är Den första hustrun av Philippa Gregory.
Åttonde, sist men inte minst Arvet efter Anne Boleyn av Philippa Gregory.

Eftersom jag inte kan släppa mitt bokmaraton ännu har jag även börjat på en ny, Gamla tanter lägger inte ägg av Mark Levengood och Unni Lindell.
Jag tänkte faktistk också bjuda på två citat ur boken:

"Om man inte kan få barn med sin man kan man få dem med ett flygplan"
Julie, 6år

"Förr i tiden trodde man att storken gjorde barnen. Nu har man gått över till modernare metoder"
Anne, 8år


Visste du att vi (i genomsnitt) har läst fler böcker när vi fyller 14 än vad vi sedan kommer att läsa under resten av våra liv.

Fick även hem mitt efterlängtade mång-film-beställning idag. Så nu är det dags för mig att gå tillbaka till filmen för stunden Bröllopsduellen, med Kate Hudson och Anne Hathaway.

Även dessa kom;
• The Holday (DVD)
• Sex and the City (DVD)
• Sagan om Desperaux (DVD)
• Bröllopsduellen/Smekmånaden (DVD)
• Changeling (DVD)
• Gamla tanter lägger inte ägg (pocket)


Många frågar varför jag skall köpa filmer när jag ändå åker till USA om 11 dagar. Till er vill jag bara säga, mitt år i USA har en början och det har ett slut, hur man fyller det är upp till en själv, min påäng är i alla fall att jag kommer tillbaka. Visst USA är början på någonting nytt och slutet på någonting annat. Vad det inte är, är mitt liv... Jag kommer tillbaka, like it or not. Sverige är och förblir mitt fosterland.

Jag vill leva och dö i norden.

Idag är det min farfars 69 års dag. Så stora gratulationer till honom. Fick träffa på Liam och Joel en liten snabbis också men de var tvugna att åka efter ett litet tag. Inte så konstigt med tanke på att vi var där vid 19 och det är Liams läggningstid, eller 20. Men endå, tar ju ett tag att åka också. När vi var på väg att gå träffade vi mina andra kusiner i dörren Johanna och Marcus. Kanske är det sista gången jag ser dem på ett år. Det hoppas jag inte men kanske.

Farmor hade även bakat jättegoda wienerbröd, självklart tog jag receptet och skall prova på det i morgon. Någon som vill smaka? Jag hoppas du vet var jag bor!...

Jo, precis så är det för jag kan inte ta kommunalt idag. Okej, inte före klockan 16:00, för då kan jag åka på mitt fritidskort. Men för tillfället kan jag inte det. Jag kan inte betala för en sms biljett, har 9kr kvar på mobilen. Jag kan inte åka på mitt gamla 100-kort eftersom det tog slut igår. Med en marginal på -1.10kr. Way to go Cecilia! Så här sitter jag, lovade Joanna att vi skulle hälsa på babak och några andra av mina gamla lärare men icke sa nicke. Jag kommer ingenstans. Dessutom måste jag åka över gränsen och då blir det ännu dyrare. Gah jag blir galen ibland! Om kommunalt ändå vore gratis!

Hade verkligen superskoj idag. Fast det brukar man ju ha med sina vänner, i alla fall jag. Först träffade jag Isabel i stan och där gick vi omrking och pratade. Hon skall åka till England som au pair och har (precis som de flesta som vill till USA) problem med sin förmedling och får inga matchningar eller familjer. Eftersom England tillhör EU är det mycket lättare att åka som au pair dit och tipsade om sidan Greataupair.com där man kan registrera sig gratis och söka familjer. Så efter en tid när vi inte hade någonting direkt att göra besökte vi internetcafét på centralen där vi satt och gorde iordning hennes profil. Tog dock ett tag och helt klara blev vi inte... Sedan träffade vi på de andra på drottningtorget. Jag, Isabel, Gabriella, Bea, Joanna, Emma, Jessica Linda och Louise tog därefter språvagnen till valhalla där vi spelade två serier på tre banor. Superkul och jag kom faktiskt totalt tvåa med 192 påäng. Etta kom Joanna med 232 påäng. Dock kom mitt lag sist, men vad gör det. Roligt hade vi i alla fall. Fikasugna människor som vi är var givetvis ett cafébesök ett måste och Isabel fick idag sin önskan hörd, Villavillekula blev det. Tror vi satt där i två timmar och pratade om allt möjligt, och när vi pratar, tja, då pratar fem stycken samtidigt. Haha.

Egentligen borde jag vara på väg till bussen för tillfället för att åka in till stan. Men så sitter jag här. Way to go Cecilia! Får skynda mig sedan helt enkelt, om inte bussen hinner gå men den brukar vara försenad. Skall i alla fall åka in till stan och träffa Isabel sedan skall vi träffa några andra kompisar och bowla. Får se hur många och vilka det är som kommer. Men roligt skall det i alla fall bli! Ska leta efter lite mer presenter till barnen idag också. Får se vad det blir.

Nu skall hag ta och springa en ruch till gule man (Läs: alias brevlådan) och posta mitt brev till motormännen med allting för att få mitt internationella körkort. Den sista saken av alla handlingar att skriva och signera på, det sista papper jag behöver skicka in och det sista jag skall behöva betala av alla "important things". Sedan blir det skynda hem igen för jag vill inte missa för mycket på Systrar i Jeans som går på kanal 5. För tillfället.

Pappa- "Cecilia, Om du inte har någonting för dig i morgon och inte kommer på någonting att göra då kan du ju alltid gå ut och klippa gräset."

Kära pappa, om jag inte hade några planer så är det klart att jag skaffar mig några snart. För att klippa vår gigantiska gräsmatta, det är någonting jag helst slipper.

Nu var mina brev till pojkarna äntligen färdigskrivna och postade. Haha, tror jag har hållit på med dem i en veckan tid nu faktiskt. Extremt svårt när man inte riktigt vet vad man skall skriva till dem men nu är jag faktiskt riktigt nöjd med dem. Hoppas nu bara de kommer fram innan mig. Men det borde dem ju göra... Jag åker ju först om två veckor och sedan är det fyra dagar på Au Pair skolan så totalt blir det ju 2,5 vecka. Men man vet ju aldrig, jaja. Jag får hoppas på det bästa! Skickade även med lite godis till pojkarna, ni vet tablettaskar i olika smaker, Zoo, Pimpim och Fruxo.

14 dagar. Det är bara 14 dagar kvar tills mitt nya Amerikanska liv börjar. 14 dagar. Det är ingenting. Trorts att det är såpass lite tid kvar känns det ändå långt borta. Jag tror faktiskt inte jag skälv har förstått att jag skall iväg. Jag, bo i en amerikansk familj. Nä, det är ofattbart. Obeskrivligt ofattbart, en fantasi, en dröm. Om exakt två veckor kommer jag befinna mig på planet till New York City. Det är galet. Tiden går så oerhört snabbt fast ändå så långsamt. Det är 14 dagar kvar. 14 dagar av de sista av mitt liv i Sverige. Jag kommer bli en ny människa, bli bättre på engelska och ge mig ut i världen för att söka lycka. Mitt största äventyr so far. Jag hoppas det kommer mer.

It's not much left to do befor traveling

• Ansökan
• Visum
• Polisregisterutdrag
• Avgångsbetyg
• Hälsointyg
• CCAI-test (lila häftet)
• Körkortskopia
• Betalning
• Internationellt körkort
• Några presenter till
• Packa
• Avskedsmiddag
• Bekräfta flygplansbiljett (Någon som vet hur man gör?)
• Träffa min släkt
• Städa
• Köpa en jacka
• Skriva klart och skicka breven
• Växla pengar
• Middag med Mamma Pappa och Bröder

Söndagar är en jobbig dag. Man är trött efter det man gjorde igår och det är en evig påminnelse om att i morgon skall man till jobbet eller skolan. Även om jag ändå inte ska till skolan plågar detta elendiga fenomen min dag. Jag vet inte vad jag skall göra, vet inte vad jag skall hitta på och vet inte vad jag skall fylla min dag med. I vanliga fall var det läxor, glosor, uppsatser som jag fyllde dagen, och mer därtill. Fast nu händer ingenting, jag går bara och väntar på att jag skall åka. Packa, det är för tidigt. Skicka in Internationella körkortet, nä det är för tidigt. Gah, jag blir galen.

Jag har en förbannat jobbig bananfluga inne på mitt rum. Varje gång den kommer i närheten av datorn smäller jag till den och hoppas att den skall vara död. Men icke då, den kommer likt förbannat tillbaka igen.

Ett djur i ett hus. Ett husdjur vid namn Svenne.

Tänkte att jag kunde lägga in lite bilder på var någonstans i USA jag skall bo.

(Tryck på bilderna för större bild)

Jag har inte planerat för någonting. Men endå vill jag inte bara sitta här hemma, får se vad som händer och sker de närmsta timmarna och resten av dagen. Borde åka till apoteket och köpa acnemedel eller något. Min Mary Kay har precis tagit slut. Kanske kan finnas små förpackningar så att jag slipper ta med mig stora förpackningar i mitt bagage på flyget.

Ändrade planer, skall till Liseberg idag med familjen. Kan bli skoj.

Idag hade jag tänkt skriva klart mina brev till pojkarna så de hinner få dem innan jag kommer. Kan vara lite bra så de slipper då dem efter jag har kommit, haha. Det hade ju varit något. Idag kom även första Sverigetröjan med posten. De andra två klassades som paket så dem skall ta någon dag extra, otur att de är helg eftersom de då inte kommer komma förrän på måndag-tisdag.. Jaja, det får gå ändå! Än är det ju ett tag kvar tills jag åker.

...Att på jorden har det bott (uppskattningsvis) 106 miljarder 456 miljoner 367 tusen 669 människor. Att det just för närvarande bor ca. 6,5 miljarder på jorden. Det betyder alltså att var 20:e människa som någonsin har fötts på jorden fortfarande lever. Rätt collt att veta, eller hur?!

Mellan åren 1995 och 2002 föddes 1% av mänskligheten.

För att se klippet tryck HÄR

Skall snart ta på mig mina fina idrottskläder för att ge mig ut på en rask promenad. Dock skall jag inte gå så långt som förra gången (Läs: 1,5 mil (!)) men en liten runda får det i alla fall bli. Men först skall jag bädda i sängen och fixa lite andra saker. Måste gå förbi brevlådan också för att lämna mitt brev till skatteverket. Sista momsdeklarationen, Finally!

Jag har en ny favoritfilm! - The Ugly Truth. Så fruktansvärt bra! En må-bra-film med romantik och komedi som slår helt rätt på spiken. Den är otroligt rolig, skämten kommer nästintill konstant, och är i ungefär samma kategori som Europtrip (Som för övrigt också är en wonderful film!). Den är romantisk, så klart vet vi alla hur den slutar, man vad gör det? Blir vi inte förbannade om den inte slutar så som vi vill? Man känner sig tom, hemsk om det sker på något annat vis. Man lever med, på sidan av huvudkaraktärerna och vem bryr sig om bikaraktärerna som bara är där för att få huvudkaraktärerna att se ännu bättre ut och få dem att passa ihop ännu mera. Jo, för det mina vänner är dagens filmindustris hemlighet.

(Trailen början på 0:30)

Jag har klädproblem. Jag hittar ingenting som jag kan ha på mig till mina jeansleggins idag. Dels för att jag inte vet hur varmt det är ute och dels för att de tröjor jag vill ha ligger för tillfället i min tvättkorg. Jag blir galen, ibland önskar jag att jag hade en hel affär i min garderob. Bara gå in köpa något och sedan åka. Det skulle vara wonderful, men också en dröm. Jaja, får hitta på någonting provisoriskt innan jag måste springa till bussen, det gamla vanliga scenariot. Skall träffa Joanna i stan och ta en fika på Zoegas café i Vasastaden där Klara jobbar idag. Måste hälsa på henne och få henne gör iordning en riktikgt god latte åt mig, haha. Sedan blir det bio (-Igen) idag står The Ugly Truth på menyn. Hoppas den är bra! Den verkar i alla fall grym!

Det är vad jag har spenderat dagen med att göra. Eftersom jag knappt lämnade huset igår mådde jag så dåligt på kvällen. Överskottsenergi i stora mängder så därför fick det bli en powerwalk idag runt skatås. Totalt tror jag att jag gick ung. 1,5 mil. Nej, jag överdriver inte. 8 km runt om och sedan är det 3km dit och sedan på vägen hem gick jag förbi affären och handlade både blåbärssoppa, apelsin, citron, kiwi och nektarin. Det inhandlades även lite godis, dock inte till mig. Utan tre stycken tablettaskar och tre stycken pingvinstänger med smaken "Mango" hoppas jag att jag skall kunna tränga ned i mina tre kuvert med brev till de små pojkarna som jag skall ta hand om. Jag hoppas de gillar breven samt godiset. Haha, jag hoppas jag inte ligger allt för långt ned nu på tandféns svarta lista...

(Lite bilder som jag tog under promenaden)

Med ungefär 20 dagar kvar tills avgång kan det vara bra att ha en packningslista. Speciellt om man är som jag och glömmer hälften hemma om man inte gör i ordning någon.

Viktigt;
Visum
Pass
Erika försäkringskort
Hälsopapper
Körkort + internationella körkortet
Pengar (ca. 1500-2000 kr)
Visa-kort + dosa
Diverse papper, schema för au pair skolan m.m

Hygien;
Tandborste/Tandkräm
Borste/Kam
Toffsar/Spännen
Schampoo
Deodorant
Rakhyvlar
Smink
Handduk

Kläder;
Smycken
Skor
Byxor/Jeans
Leggins
Kjol
Klänning
T-shirt
Linne/Top
Tröja
Kofta
Mysbyxor
Pyjamaskläder
Tofflor
Underkläder
Jacka
Paraply
Väska

Elektroniskt;
Dator + sladd
Ipod + USB
Kamera + USB
Mobil + laddare

Extra;
Presenter till familjen
Personlig Almanacka
Adapter + grenkontakt
TSA-lås

Jag packar för 2-3 månader, efter det är det dags att köpa varmare (Och nyare, me like!) kläder!

Jag är ingen direkt shop-o-holic (Läs: Förnekelse), jag oroar mig ibland för vad Lyxfällan egentligen skulle säga om min konsumention av böcker och filmer. Fast å andra sidan, man lever bara en gång. Och ja, jag skall börja pensionspara och ha ett sparande, relativt snart i alla fall. Kan altid vara bra att börja spara tidigt till ens framtida villa, eftersom jag så promt skall ha en! (En fråga: Ni som lever i lägenheter, hur klarar ni av det?) Men det får komma om ett år eller två. Idag skall jag bara ha en mys och slapp dag. Försöka läsa klart min ena bok och se en av de två filmer jag köpte igår. Benjamin Buttons otroliga liv och The Reader. Verkar lovande måste jag säga. Och jag har faktiskt skaffat mig lite framtidsplaner tillsammans med Fanny igår. En mycket, mycket trevlig dag måste jag tillägga! Fast latten fattades... Men i alla fall har vi lite planer på G sådär. Hon har ju ett år kvar i gymnasiet och jag har ett år i USA, sedan mina vänner, sedan... More is to come.

Men ibland börjar jag faktiskt tveka inför mitt egna motto. Speciellt när jag hör "musik" som detta...

Är det bara jag som reagerat på att MQ's manliga model nu för tiden har opropertioneligt (Svårt ord) stort huvud? Det ser faktiskt inte riktigt klokt ut och det verkar som att man har fritt gått lös i Photoshop. Kanske var det barnens nya favorit docka och leksak, Bratz, den stora idékällan. Vad vet jag...

Först vill jag säga tack, och det kom mer frågor än jag trodde. Haha, en fråga och jag hade varit nöjd.  :)

Hur många barn skall du ta hand om? Ålder/Kön?
Svar: Jag skall ta hand om tre stycken pojkar. De är 3, 7 och 9 år gamla. :)

Hur långt tid tog det från det att din ansökan var godkänd tills du matchade med din familj?
Svar: Min ansökan blev godkänd och klar i Mars månad. Min första matchning fick jag efter 4 veckor, det var en familj som direkt tackade nej, så jag fick aldrig se dem. Min andra matchning fick jag 1 vecka senare, En familj utanför Boston med 3 flickor. Vi pratades vid på telefon men där tog det också stopp från bådas sidor. Min nästa matchning fick jag 4-5 veckor senare med en familj utanför San Fransisco med 4 flickor. Dock tyckte jag inte alls om mamman då vi pratades på telefon eftersom hon var alldeles för materiel och ganska likgiltig tycker jag. Därefter fick jag vänta i 8-9 veckor innan jag fick denna matchningen. Så ungefär 5 månader tog det innan jag hade en familj.

Och hur många tackade du nej till innan du bestämde dig för familjen du nu ska åka till?
Svar: Jag tackade nej till två stycken familjer. Dock såg jag aldrig den ena, så denna familjen är min fjärde matchning. :)

Jag undrar, om visumpapperna, Gör det något om de e lite kladdit? Jag skrev ju med bläck som man skulle men så skrev jag fel och "ströck över" det och skrev nytt.. tror du de gör något? :P haha Hur pass "bra" var dina papper??
Svar: Mina papper var faktiskt inte alls så fina... Jag skrev också med bläck och oftast fick inte alla uppgifter plats i rutan så därför blev det en väldigt liten text i slutet och stor i början. Lade även till vissa uppgifter bredvid och sådär. Tror det viktigaste egentligen är D-156 (är det den man gör på internet?? Oavsett den iaf.) som är den viktigaste samt J-1 + SEVIS. Det andra pappret skall man ju självklart göra men jag tror detta är det viktigaste.

Varför bestämde du dig för att åka som Au Pair?
Svar: För många som åker är det en dröm sedan länge att åka som Au Pair, så är det inte för mig. I slutet av två:an fick jag verkligen panik över vad jag skulle göra efter studenten. När jag sedan började trean visste jag att plugga vidare inte var något alternativ och jag ville resa eller jobba. Min kompis storasyster åkte som au pair till Singapore när vi var mindre så då kom jag att tänka på att det kundde man göra. Jag sökte på internet efter "Au Pair i USA" (Eftersom USA, "Is the big dream") och kom till CC, STS och SI. Jag kunde inte åka med mina meriter på SI och STS därför blev det CC, och det var för övrigt dem jag också gillade allra mest men jag tänkte att man kunde skriva upp sig på flera samtidigt men det gick ju inte då. Jag kontaktade CC på telefon och de satte upp mig på ett möte här i Göteborg i , efter det ville jag verkligen åka! Men det tog lite längre tid och när jag fick alla papper ångrade jag mig lite. Sedan när julen passerat tog jag tag i mig själv tillsammans med min kompis och vi bestämde att vi skulle resa tillsammans. Vi gick på ett nytt möte och jag fick gjort alla papper osv. För mig var det inga problem att åka eftersom jag har haft körkort från september -08 men min kompis hade inte det och har fortfarande tyvärr inte tagit sitt körkort. Därför blev det så att jag åker ensam. Men ensam skall jag inte heller säga för jag har ju "träffat" en massa människor som åker samtidigt som mig och som redan befinner sig där borta :) Så på den vägen är det.

I din profiltext står det att du har rötterna i norrland. Så min fråga är- Vart i norrland kommer du ifrån?
Svar: Min mormor kommer ifrån Stugun i Jämtland. Varje år besöker vi också hennes hemort och hennes barndomshem (eftersom min syssling, och mammas kusin bor där nu)  samt en massa släktingar känner jag att Jämtland är mitt "andra hem" - Även om jag är "storstads-bo".

Och tack igen för alla frågor! Om det är någon annan fråga ni vill ställa så fråga bara på! :)

Jag tänkte jag kunde ha en liten frågestund här på bloggen. Ni kan fråga om precis allt, och då menar jag allt. Vad jag hade för älsklingsfärg när jag var liten, vad min första pojkvän hette och självklart om mitt kommande au pair år. Hur jag gjorde mitt personliga brev, video och så vidare. Och fråga på! Pinsamt om jag inte får några frågor, haha.

Oh, No! Jag missade säsångspremiären av Criminal minds. Hur kunda detta hända? Jag som älskar den serien, tycker han den super-smarta är så söt, Adorable! Och sedan den mörkhyade som är såå snygg! Det som jag tycker utmärker just Criminal minds från alla andra Deckar-look-a-likes är att man får följa mer hur de går till bakom i kulisserna. Man är med överallt fast man får se hur de tänker, vad de följer, vilka mönster och så vidare. Så svårt att förklara om ni inte sett den... Nu är det Nöjesmaskinen istället, får hoppas på att den är något att ha.

Det är ett ganska coolt datum. Och tänk att vi får vara med om det! Idag börjar "mina" två äldsta i skolan men minstingen måste vänta 3 veckor till.

Har också fått svar tillbaka från Ellen, my future LCC, angående oktober mötet.

Illa, jag mår illa. Magnus Ugglas ord är alltid bra att kunna använda sig av. Nu på morgonen har jag spenderat den mesta tiden på toaletten, nej det är inte svininfluensan utan bara magsjuka eller någonting i den stilen. Tur som jag har kan jag nu lyssna på min portabla musik igen, känns inte lika svårt då. Och denna låten är alltid lika svängig och bra. En ledtråd: Djävulen bär Prada.

Helt plötsligt, Sim salabim, hokus pokus, Abra Kadabra så fungerar min iPod igen!!!! Hur kan den göra det? Den var ju Stendöd bara för 12 timmar sedan... Hm... Jag förstår verkligen inte tekniska prylar! Men jag skall inte gnälla för detta, nu har jag inte bara en iPod utan också en Mp3. Dubbelt upp! Tar den ena slut börjar jag bara på den andra. Toppen! Visst det kostade mig 500 spänn men det hade kostat mer också, 800 spänn. Vilket gör att det känns så mycket bättre att ta den förlusten! Nu kan jag ju nästan gå ut och shoppa kläder för 300kr, fast å andra sidan, jag skall nog spara de pengarna!

Har även fått ett mail från Andrea (Läs: Familjens nuvaranade au pair) angående au pair mötet för Oktober månad. Tydligen var det någon slags rundtur eller liknande någonstans, man var tvungen att meddela om man ville komma med redan idag, trots att mötet inte är förrän 22 oktober. Tydligen tog biljetterna slut väldigt fort så tror det är därför. Skulle även träffa och ha möte med andra au pairer som bor i de andra byarna runt om Chappaqua. Mailade Ellen (Läs: Min framtida LCC), presenterade mig och skrev att jag gärna ville följa med om det finns möjlighet till det. Såg inte mailet förrän några timmar sedan och då skulle man redan meddelat Ellen ifall man ville följa med eller inte. Så jag hoppas att jag kan få följa med och att jag hann. Alltid kul att träffa människor och ännu bättre när man träffar fler, dessto fler dessto bättre. Bara man träffar någon man kan vara med så. Jag hoppas innerligt inte att de skapat små gäng som de inte släpper in någon i. Tror ni att det kan vara så?

Det sista steget är taget. Jag har inga mer anledningar till att dröja med betalningen. Jag skall verkligen åka, men jag tror inte jag har förstått det ännu. Så otroligt bara! Även om min faktura kom för väl över en månad sedan har jag väntat och väntat in i det sista med att beta den. Det var min trygghet till att snabbt kunna avboka hela resan ifall jag skulle få det för mig. Men nu är det som sagt gjort. 6765kr har jag nu förberett att jag skall betala in till EF Education i morgon, 090909. Jag hoppas datumet kan ge mig lite tur, det kan alltid behövas!

I kostnaden ingår:
   • Club Au Pair, rabatt osv.
   • Tilläggsförsäkring
   • Tilläggsförsäkring 13:e månaden
   • Avbeställningsskydd
   • Flygbiljett, Vinterpriset

Jag älskar musik! Jag lever nästan för musik, på bussen kan man nästan alltid se mig med ett par pluggar i öronen och musiken på för fullt. Det finns så otroligt många bra låtar där ute i världen. Många bra, många dåliga. Fast mitt motto lyder "Det finns ingen dålig musik bara dålig musiksmak", för vem kan egentligen säga att någonting är dåligt? Det är bara vi själva, vi kan bara stå för att någonting är dåligt eftersom vi själva tycker så, det betyder ju faktiskt inte att alla andra tycker likadant. För jag kan lova dig, att någonstans i världen finns det en person som tycker om det någon annan hatar eller ogillar. Det vackra sitter i betraktarens ögon, eller i detta fall då smaken sitter i öronen.

Som jag bloggade om igår gick min iPod sönder. Så idag åkte jag till NetonNet för at köpa en ny. Hade tittat in en Avant M12, 8GB för 799kr. När jag sedan kom till affären hittade jag en på rea. Det var ett reparationsexemplar och den var lite repig. Efter att någon har köpt den, lämnat in den och de har lagat den. För allting betalade jag 499kr. Tycker inte det var något direkt avsevärt pris på såpass mycket GB även om det är en second hand Mp3. Jag skall bara använda den till musik, inte filmer eller bilder osv. (Läs: som man mycket väl också kan ha dent till) så därför gör det inte mig alls mycket att den är lite repig. Bara den fungerar är jag hur nöjd som helst!

Min älskade iPod har gått sönder. Efter fyra års trogen tjänst är den till slut kaputt. "Batteri slut. Anslut iPod till en strömkälla" men det fungerar inte. Jag har laddat den över fyra timmar nu och den fortsätter se likadan ut. Vet inte om det ens är värt att laga den eftersom den är så gammal. Kanske lika bra att köpa en ny. Jag får se, skall spara lite pengar nu också hade jag tänkt. Om jag nu kan klara av att göra det, vilket jag hoppas. Får helt enkelt lämna kortet hemme så länge. Men man kan ju alltid fönstershoppa, ha halva nöjet kvar.

Jag vet att vi lever i en utseendefixerad värld. Där utsidan nästan är viktigare än insidan. Utvikningskroppar pryder många framsidor på diverse olika tidningar. Vissa är åt det mer sensuella, romantiska hållet medan andra är ren porr. Framför allt är det kvinnor som exponeras, och vem kan förneka det, -ingen! Överallt ser man hur man borde se ut, vad män gillar och andra ideal om hur vi skall se ut för att vara accepterade. Egentligen borde vi alla bara vara oss själva. Inte bry oss, men det är nästan omöjligt, reklamen, utviken idealen når oss alla på något sätt. Oavsätt om vi vill det eller ej, oavsett om vi medger det eller ej och oavsett om vi gillar det eller ej.

Idealen, att vara blond, stora bröst, fast rumpa. Vara översminkad, ha snygga kläder och att alla ska se likadana ut. Ingen som skall vara udda eller ha variation. När någonting är inne, då är det INNE! Om du inte är det, Good bye. Det är mångas huvuden som vrids om och många skall vara så speciella. Speciella på att vara som alla andra. De sätter nya gränser inom ramen för idealet. Tänjer gränsen för vad som är normalt och vad som är fiction. Operationer -många av svaren på mångas frågor. Den lätta vägen, lätta men smärtsamma och kostsamma. Det är den många, många, många tusen använder sig av. Det är plastikoperationer, fettsugningar och jag vet inte allt vad människor håller på med idag. Ibland blir det snyggt men lika ofta blir det förjävligt, -rent ut sagt! Här är några bilder jag har hittat på kvinnor som inte vet var gränsen för normalt och fint går. Visst bröst är fina, sensuella och vackra. Oavsett vad man tycker eller vill använda för beskrivning av kvinnornas behag. Men dessa har blivit lite, ganska mycket, rejält förstora.

Helt sanslöst!
Och jag som tycker jag ibland har för stora bröst...

I USA har man lägre ström än i Europa. I Europa har vi 220 ungefär medan man i USA har runt 110. Om jag har förstått det rätt. Alltså kan ens plattång och hårfön fungera men då skall det stå 110-250 V på den. Min hårfön har 220-240V så den kommer inte att fungera i USA. Däremot har min plattång 110-127V ~ 220-240V så den skall klara av den låga strömmen där borta.

Någonting annat man bör tänka på är att uppladdningen av våra saker kommer ta längre tid eftersom spänningen är lägre. Hoppas detta hjälpte lite.

Eftersom Elutagen i USA är annorlunda än vad de är här hemma har jag idag införskaffat en adapter. Egentligen planerade jag att göra det för ett tag sedan men det har aldrig riktigt blivit av. Jag köpte den på Claes Ohlson för 199kr. Det fanns även en annan likadan, nästan, för 99 kr. Anledningen till att jag inte tog den var att den inte var jordad. Det tycker jag är extremt viktigt eftersom det är en säkerhetsfunktion och man skall vara försiktig med allt som har att göra med elektrisitet. Jag har också tänkt att ifall man vill ha flera kontakter så kan man köpa till en grenkontakt. Inte lika dyrt och man har allt på samma ställe. Finns i olika storlekar också. Jag skall nog ta med mig en grenkontakt med plats för 3 kontakter.

På många adapter finns det som små flikar som sticker ut. Detta är också en säkerhetsfunktion för att man inte skall kunna ha lampor i adapterna. Dessa lampor och dess kontakt slutades att säljas i Svenska affärer för drygt 20 år sedan och är farliga. Vanliga kontakter fungerar alltså i dessa och är inte några hinder. Om ni undrar om det verkligen fungerar så kolla på era kontakter så ser ni att även dessa har som "hål" på sidorna. Alltså ingenting att oroa sig för! På min adapter finns där istället de jordade ledningarna.

Jag har testat med min dators kontakt i adaptern och det fungerar utmärkt!
[Som ni själva kan se här under]


P.s. I USA har man svagare ström än i Sverige. Därför kommer Hårfönar och Plattångar inte att fungera där borta [NY INFORMATION]. Däremot skall det gå bra med Mobiltelefoner, Digitalkameror och Datorer. D.s.

Som vanligt är jag försenad. Och anledningen är att jag helt enkelt har sovit för länge. Vet inte riktigt hur ajg skall få bukt med mitt problem men jobbigt är det! Jag vaknar och tänker att jag skall strecka på mig så att jag inte är så stel och sedan när jag tittar på klockan igen är den en timma senare, för mig känns det som max 5 minuter. Det är otroligt jobbigt och jag måste värkligen bli bättre på att gå upp! I morgon är min första utmaning då jag skall träffa Gabriella, men det skall nog gå bra. Hoppas jag!!

Jag träffade i alla fall på Isabel inne i stan och så gick vi till NK. Isabel hade pengar där att spendera och jag var faktiskt villig att följa med, tro't eller ej. Vi hittade, efter mycket letande, en svart väldigt fin och söt klänning som inhandlades. Jag kunde ta några kort men sedan kom kassörskan och meddelade att man inte fick ta kort inne i NK-huset. Sen när undrar jag?, Jag har tagit kort där många gånger utan att ha blivit tillsagd. Jaja, i ren aggrision tog jag ett kort till. Bara för att!

Väl hemma lagade vi en jättegod middag. Lax och potatismos, mitt egna recept som är hur enkelt som helst verkligen! Blir det mat i USA någon gång av mig, då är middagsvalet redan givet! Haha.

 Filmkvällens två filmer blev Män som hatar kvinnor (Läs: Yes, jag har köpt den.. Suprice, not at all!) och även Tre systrar och en mamma. Som behandling mot den kvinno-fientliga och råa miljön i den förstnämnda. Vi somnade till slut gott, efter mycket tjejsnack och annat. Vad annars liksom?

Det är precis vad jag skall göra efter jag har tagit på mig lite smink. Skall träffa Isabel och vi skall gå till NK och sedan leta efter min souvenirshop som skall ligga vid Göteplatsen. Sedan får vi se vad som händer. Bio? Fika? Mera shopping? Jag vet inte, dagen ligger öppen full av nya möjligheter.

Ju mer jag lyssnar på låten, ju mer fast blir jag! Jag älskar dem, jag kan inget annat säga. Jag älskar deras musik. Den påminner mig om att jag är annorlunda men jag är accepterad. Efter allt svårt, jobbigt, tufft är det skönt. Det är vad jag behöver. Deras låttexter, musik är det jag behöver för att känna mig bra igen. Sakta men säkert tar jag mig ut ur träsket och nu är jag längre bort ifrån det än jag någonsin varit. Jag är lycklig, jag är glad över att jag lyckats. Jag vet att jag kommer alltid att klara mig, jag har varit på min botten och tagit mig upp, tillbaka. Jag vet, Jag kan, Jag är.

Tokio Hotel - Automatic
http://www.youtube.com/watch?v=3Mi1xxT3Fqc

Vem behöver egentligen Blu-ray? Jag vet att den ger bättre bild, bättre skärpa och bättre färg. Men för mig räcker det med att jag tar på mig mina glasögon. Fungerar varje gång och varje gång blir jag lika förvånad. Kan det verkligen vara så färgstarkt och så skarpa kanter. Blu-ray är överskattat.

2 Dagar. Det var allt som behövdes efter jag lämnat Stockholm som mitt pass kom med posten hem till mig igen. Snabbt måste jag erkänna! Mannen jag pratade med sa att jag skulle få hem det nästa vecka men så länge behövde jag visst inte vänta. Tur var väl det, för jag vet inte hur säkert posten är och mitt pass är en väldigt, väldigt viktig handling. Kommer den på villovägar vet jag inte ritkigt vad jag hade tagit mig till. Men som sagt, nu är det hemma. Säkrast och hänger tillsammans med resten av de viktiga visumpapprerna på min whiteboard framför skrivbordet. På så sätt kan man väl inte glömma det. Eller?!

Är en väldigt god kombination! Speciellt kycklingspanini med brieost, alltid lika gott och smakfullt. Med goda vänners sällskap är det en oslårbar kombination. Jag kommer sakna mina vänner så otroligt mycket när jag åker till USA. Jag kan aldrig förstå hur jag skall klara alla mina upp och nedgångar utan dem. Hur jag skall klara av att inte känna deras glädje över någonting eller få känna tröst av dem när jag är ledsen. Det tar emot, tar emot något så oerhört mycket. Men samtidigt måste jag få leva, lära känna någonting nytt. Mina vänner kommer finnas kvar, (Och de som inte finns kvar är inte mina riktiga vänner. Det är så jag måste se på det), vi kommer vara vänner oerhört länge. Vi kommer skratta tillsammans över våra minnen en dag. Det är jag säker på!

Regnet faller på min fönsterruta och jag ser verkligen inte fram emot morgondagen om detta väder skall hålla i sig. Jag har nämligen oturen, eller den självförvållande oturen, att jobba i morgon... Idag har jag äntligen lyckats få tag på ett TSA lås till min resväska som jag skall ha. Nu måste man nämligen ha dessa lås på sina väskor. De är utformade så att jag har ett sifferkombinationslås och tullen har en special nyckel som passar. På så sätt slipper man få låset uppbrytet om tullen skulle vilja kolla i väskan, samt att det är säkrare för flygpirater, eller tjuvar som de annars också heter. 119kr fick jag betala för den på Väskaffären i Centralstationen.

Fick också hem min personliga almenacka som jag har beställt HÄR. Jättebra och den var mycket mindre än jag trott! Trodde den skulle vara stor och klumpig men inte denna, nej, den är liten och nätt. Jättebra, för då får man ju plats med den lättare i väskan.

Har fått många kommentarer på att man kan skriva upp saker i mobilen lika gärna.
Visst kan man det, men jag gillar att ha saker och ting uppskrivna på papper. Det är mycket lättare att överblicka än att byta dag och så vidare på mobilen. Nä, jag gillar brev och saker på papper än uppskrivna i den virituella världen. Men som sagt det är jag, och vi är ju alla olika.

Visserligen är det ett tag kvar tills jag skall åka men det är lika bra att börja kolla efter och fundera på vad man skall köpa till sin värdfamilj och barnen. Jag har pratat med förra au pairen och hon har gett mig några tips, bl.a vad pojkarna gillar att göra och deras intressen, på så sätt kan det ju bli lite lättare. Jag vill ge familjen någonting som de kan ha användning för men samtidigt också någonting från Sverige. Mina pojkar älskar sport och den minsta älskar även superhjältar. Därför kan man ju kolla efter saker som har med asagudarna att göra, t.ex. Tor. Och till de andra två har jag planerat att köpa Sverigetröjor. Sportigt, från Sverige och saker som de kan använda. Till min värdfamilj har jag planerat att köpa ljuslyktor från Kosta Boda/Orrefors. Jag älskar de ljuslyktorna och hoppas att familjen kommer tycka detsamma! Tror även att en del lösgodis kommer att packas ned till pojkarna. De älskade tydligen snask. (Läs: Min fråga, Vem gör inte det?!)

Letade runt lite på internet och samlade lite idéer om vad man kan köpa:

   •  Astrid Lindgren böcker
   •  Asrid Lindgren saker
   •  Bamse saker
   •  Asagudarna
   •  Troll
   •  Dalahästar 
   •  Sverige tröjor, fotbollsinspirerade, vanliga
   •  En bok om Sverige, området ni bor i, på engelska
   •  Bok om Svenska traditioner
   •  En Svensk kokbok, skriven på engelska
   •  Handgjorde slöjdsaker. Smörknivar, osthyvlar
   •  Lösgodis, kanske undvika att ha alltför mycket saltlakrits
   •  Polkagrisar, Åre choklad, Marabou
   •  Midsommarstång
   •  Glögg, Går att göra egen också. Ta med kryddor bara!
   •  Mynt, pengar
   •  Smycken från märket "Snö", "Pilgrim"
   •  Folkmusik

Kom gärna med egna idéer och tips ifall ni kommer på någonting annat!

Jag lever, jag är tillbaka, jag är hemma. Jag är slutkörd! Mår illa för allt kafe jag tryckt ned i mig för att jag skall kunna hålla takten uppe och inte slappar. I morse stannade bussen i Stockholm och släppte av mig, ett kyligt, kallt och folktomt Stockholm mötte mig. Jag vandrade runt och försökte hitta buss 69 som skulle ta mig till ambasaden. Det tog ett tag men till slut lyckades jag hitta den. Nästa problem var att hitta biljett, ringde min kompis, (Läs: Som i princip har bott i Stockholm på helger och lov under vårterminen), hon sa att de skall man köpa på Pressbyrån, Seven Eleven eller liknande ställen. Så dit gick jag och betalde 60kr för det, inte så farligt för 24 timmar. Ambasaden var riktigt lätt att hitta efter hållplatsen och hållplatserna ropas ut på bussen innan så man vet när de kommer. Efter det fick jag ställa mig i en kö. Denna hederliga, ökända kö. En man kom och kollade ifall vi tagit med ett kuvert med frimärken för 62kr, passet, betalningen och D-156 (Läs: Tror jag det var...). Efter fick jag gå in i Securita säkerhetsrummet och ta fram alla elektroniska saker, som de lade undan, och ifall jag hade andra farliga saker i väskan. Bl. annat var jag tvungen att öppna min Cola och dricka så de skulle se att det inte var något farligt i den. Sedan fick jag gå in på ambasaden, lämna mina papper till en översminkad tant bakom en disk och sätta mig. Efter 10 min, eller 15 min ropade de upp mitt namn. Jag fick gå till en kassa och ta mina fingeravtryck samt svara på två frågor. Hur många barn jag skulle ta hand om och Var jag skulle bo. Thats it. Jag lämnade byggnaden hämtade ut mina elektroniska saker och gick till EF kontoret och lämnade in min hälsodeklaration. Pratade med Kristine (Läs: Tror jag hon hette, jag är för trött nu!) och hon önskade mig all lycka till. Jättetrevlig och vi pratade om lite allt möjligt. Sedan gav jag mig ut på staden för att gå till centralen. Varning: Gå inte i Stockholm om ni inte känner till staden över huvud taget! Efter typ 2,5 lyckas jag hitta en buss som går till Centralen och City Bussterm. Kl. 14:00 gick bussen hem och jag var överlycklig då jag var på väg hem igen. Hem till tryggheten där jag vet var allting finns och all inte går omkring i kostymdräkter utan normala kläder.

Jag är så trött och min lillebror klipper gräsmattan. Klockan är 21:11 och jag bör packa mina saker till Stockholm. Bussen till Jönköping där jag sedan skall byta till en buss som tar mig till Stockholm går 23:25, dock har jag gjort en packningslista. Men jag känner för lite att ha med mig på bussen en dricka, nån frukt, lite lösgodis och kanske någon tidning kunde vara roligt att ha med och sysselsätta sig med. Jag har laddat på min Ipod och min mobil laddas just nu. Allt för säkerhetens skull. Jag börjar känna mig stressad och jag skall gå till bussen om lite mer än en timmes tid. Eller om pappa kör mig. Får se vilket, oavsett skall jag nog komma i tid, eller rättare sagt. Jag måste komma i tid!

•  Certificate of Eligibility for Exchange Visitors (J-1)
•  SEVIS, ihopsatt med "Certificate of Eligibility for Exchange Visitors (J-1)"
•  Nonimmigrant Visa Application (DS-156) med ditt foto fastklistrat                    
•  Contact information and work history for nonimmigrant visa applicant (DS-157)
•  Mitt Pass
•  Ett frankerat kuvert (med frimärken på för 62kr) med mitt namn och adress
•  Kvitto på betalningen till ambassaden
•  Personbevis

Yes allting är nedstoppat, eller framtaget och lagt i mitt kuvert med namn och adress. Jag har även med mig mitt hälsokontrollspapper som jag skall lämna på lokalen i morgon. Tänk på att lämna det i orginal! Man skall även göra en kopia att ta med sig till USA men jag gjorde två så att en ligger här hemma ifall någonting skulle hända med det andra.

Nä, nu skall jag packa vidare.

26 grader! 26 grader!!! Det är helt otroligt, rena sommarvädret. Och nu i september, jag trodde aldrig jag skulle få mig en riktigt varm sommardag i Sverige innan jag åkte vidare till USA. Jag hade tydligen fel... Och härligt är väl det! Man skall tydligen aldrig säga aldrig!

Två veckor har gått sedan jag senast hörde av familjen men nu, idag har ajg både fått mail av Andrea och Laura (Läs: Au pairen och host.mom). Riktigt roligt att äntligen få svar på mina mail! Om ni tror att de inte svarat för att de inte vill så tror jag inte det, de har varit på semester och jag visste inte när de skulle komma hem, därför tror jag också att det känns extra lång tid för mig än om jag hade vetat när de skulle komma hem. Aja, nu skall jag iväg till jobbet. Det var kris och ont om arbetare. Tja, då tar jag mitt pick och pack och ger mig iväg. Jag får pengar de får arbetare, alla är nöjda. Speciellt när jag kan få betalt för någon extra timma eftersom jag hoppade in så sent.