Jo, jag var faktiskt på Göteborgskalaset, eller Göteborgs kulturkalas som det nu för tiden kallas. För er som undrar eftersom jag inte skrivit om det. Anledningen till att jag inte skrivit om det är för att jag tagit en massa bilder som jag ville visa upp men de orkade jag aldrig föra över på datorn... Tills idag.

Som vanligt åt vi en Langos på kungstorget intill Saluhallen och biopalatset. Jag vet att det inte är nyttigt men en gång per år struntar jag i den regeln och tar en i alla fall. Samtidigt spelade man upp någon pjäs som handlade om Astrid Lindgrens alla stora verk och man sjöng sånger därifrån. Både Mimmi och Benjamin Wahlström var med och deras morbror Linus. En helt okej förestälning, men samtidigt vad skall jag förväntas tycka om en barnpjäs. Kanske inte direkt sånt jag går och tittar på, på min fritid men när jag väl är där skadar det ju inte heller. Det är något speciellt med kulturkalaset, stämningen, maten, människorna. ALLT, ALLT, ALLT blir verkligen annorlunda. Med glada humör och människor från Göteborgs, Sveriges och världens alla hörn. Jag träffade människor ifrån Asien (ÖstAsien, vet dock inte land), England, Norge, USA, Tyskland, Frankrike, Australien, Schweiz, Italien och många, många fler ställen. Riktigt skoj måste jag medge!


Efter att vi åt vår årliga Langos vandrade vi vidare mot Gustav Adolfs torg. Där hade en konstnär samlat på sig en mängd olika (Läs: roliga) vägskyltar. Haha, ni kan kolla själva på bilderna!

På fredagen åkte jag hem till Linnéa. Där var jag ett tag, vi kollade på tv och åt mat. Gjorde oss i ordning och diverse andra saker. Efter det fick vi skjuss in till HJ Braltningsplatsen och därifrån tog vi bussen in till stan. Vi tittade snabbt in på 4-gott och därefter gick vi och kollade på skyltarna igen. Linnéa tyckte de var lika roliga som jag. Och tur är väl det, haha. Efter det vandrade vi vidare mot Götaplatsen där Europe skulle spela en spelning och underhålla oss under kvällen. Vi var där i mycket god tid och det var inte alls mycket folk omkring oss... Men snabbt blev det fler och fler och när Hampus och Mattias skulle hitta oss var det lite mer knöckat. När spelningen väl satte igång var det proppfullt. Roligt och de fick upp stämningen. Roligt tycker jag också var att det var så spritt mellan alla åldrarna. Det fanns barn där tillsammans med sina föräldrar och syskon och de fanns de där 40+ kvinnorna som gick dit för att få sig en nostalgitripp tillbaka till ungdomens ljuva år och de fanns de gamla gubbarna. Alla möjliga åldrar och kön, mycket roligt! Även om man bara kände till och kunde sjunga med i ett par av låtarna.