Idag var jag på en äkta highschool basketmatch. Så klart infann sig cheerleaders, smutskasting och en galen men ack så levande publik. Det var sesångspremiär så det var full kalabalik. Men jag gillade det verkligen, och jag hoppas att det kommer att vara den första av många. Efter matchen åkte jag tillsammans med familjen hem och firade både Shabbath (stavning?) och Hanukkah. De två äldsta fick en mp3 vardera och den minste fick svampbob fyrkant Wii-spel. Och om jag har förstått det rätt så firar man Hanukkah för att när man tände en oljelampa som skulle brinna i ett dygn istället brann i åtta dagar -därav åtta dagar. It was a true miracle. Mer än så förstod jag inte riktigt, än något krig och de flesta psalmer (heter det psalmer?) är på hebreiska -jag varken pratar eller förstår hebreiska. Men Laura hade varit jättesnällt och tagit ut översättningarna på engelska till mig. Dock vet jag ännu inte varför man firar Shabbath...

När jag sedan satt avslappnad på mitt rum och i mitt stilla sinne så ringde Sara. Hon, Sara och Nathalia skulle ha en tjejkväll och de undrade om jag ville och kunde komma. Självklart var jag på det så jag åkte dit och efter en stund kom även Stinha. Vi pratade, drack hemagjord glögg (Yes, med alkohol mina vänner, med alkohol. Jag drack en zip eftersom jag körde bil) När klockan sedan slog 12:15 var jag däremot (som pappa alltid säger) tvungen att tänka på refrängen. Jag måste duscha, tvätta lite kläder, stryka mitt Lucia linne och packa lite grand. I morgon kväll skall jag sova över hos Stinha om allting går som planerat. Vi skall ta 10:46 tåget in tillsammans; Jag, Betty, Adriana, Stinha, Sara, Amor och Maria. Kanske även en annan Maria, vi får se men många är det som skall in i alla fall. Nä, nu måste jag lägga mig. Jag känner verkligen hur mina ögonlock dras ned av gravitationen. Godnatt.