Framtiden kommer med stora närmande steg. Så gör min födelsedag, studenten och livet efter gymnasiet.
"På din student är du den lyckligaste människan i världen, dagen efter arbetslös" det har jag ofta fått höra av kloka människor.
Både pappa och mamma har börjat tjata om att jag skall söka vidare till högskolan för att sedan tacka nej om jag inte vill. Jag vet att jag inte vill, varför ens söka in. Tja, jag kan la göra det för att göra dem glada. Jag känner bara att ännu en börda läggs på mina axlar.
Ibland vill jag bar sjunka ner, ner under marken och gömma mig i en underjordisk grotta någonstans. Där jag inte syntes, var osynlig men endå hörde allting som sades. Men det är bara en dröm, och den finns inte alltid där. Tur är väl det. Ska börja att söka in till både AuPair grejen igen sedan kolla på utbildnngar. Förmodligen blir det nog en tråkig utbildning på handels här i Göteborg, Civilekonom med tysk inriktning. Får jag den får jag väl helt enkelt tacka nej. Ska kolla upp möjligheterna att jobba ännu mer på mitt jobb (om det är möjligt efter studenten till höst) och även söka nya. Jag vet att det är svåra tider, har nog inte undgått någon. Men man får ändå ta sig i kragen och göra saker, kan inte försjunka mig i vissa uppgifter, livet går vidare vare sig man vill det eller ej.