Just nu känns det lite tomt. Sista dagen jag är "skolbarn". I morgon är jag student. Känns tomt eftersom det enda jag är bra på, det enda jag gjort hela mitt liv håller på att ta slut. Hur skönt det än kommer att bli är det lite tragiskt med. Gemenskapen i klassen. Träffa kompisrna varje dag, skolmaten (även om man alltid klagar på den). ALLT. Det blir ett kaputt, slut, no more. Jag blir arbetslös, fast egentligen inte eftersom jag har jobb. Jag blir välkomnad in i det vuxna livet. Det liv då jag egentligen aldrig mer behöver sätta mig vid en skolbänk igen. Men jag skall det ändå. Nån gång i framtiden kommer Cecilia att sätta sig vid skolbänken, ta fram sina nya pennor och läsa på inför tentorna. Men det mina kära vänner är ett bra tag framöver!