Trodde jag åtminstone för en stund då jag satt och kollade på Män som hatar kvinnor eller The Girl with the Dragon tatoo (flickan med drak tatueringen) som den heter på engelska. Svenskan ljöd ur högtalarna och hade det inte varit undertexten var jag tillbaka på Bergakungen tillsammans med Joanna och såg den. Jag svär. Nu var inte fallet så, jag satt på en amerikansk bio i Pleasentville tillsammans med en annan svensk, en österrikare och en amerikan (min kompis värdmamma). Men hemkänslan var stark när jag såg det kalla svenska klimatet, där snö kan komma utan att allt stängs ner för Snow days, det inte finns några Pottholes i vägarna och där elektrisitetsledningarna inte ser ut att senast vara uppdaterade på 80-talet. Borta bra men hemma bäst. Fast än så länge kan Sverige hålla sig till tåls till jag kommer hem. Ännu finns det för mycket kvar att uppleva här i Staterna. Godnatt, i morgon blir det en tidig morgon, Washington DC väntar. Väskorna är packade, lunchen är redo. Bara en god natts sömn kvar. God natt.