Jag vill ha det du har att ge. Jag vill egentligen inte tänka, bara agera. Men hur ska jag kunna göra det? Vad känner du? Vad vill du? Jag är så förvirrad. Jag fyller min kalender med en hel drös av aktiviteter, allt för att inte behöva tänka på dig. Ändå letar du dig fram överallt. Jag kommer på migsjälv att drömma mig bort. Bort till den bästa av världar. Med dig. Men oavsett hur mycket jag fyller ut min kalender kommer den gnagande känslan ändå ikapp framåt kvällstimmarna. Känslan om att jag vill vara med dig. Med dina armar omkring mig. Skyddad. Älskad. För den jag är. För den du är. För vad vi är. För vad vi kan åstakomma. Jag vill vara den bästa Cecilia jag någonsin kan vara med dig. Jag vill ha dig. Inser du inte det?