Ett vanligt scenario detta, inte helt till min belåtenhet. Att tvingas vakna klockan 06:00 en lördagsmorgon. Inte roligt, inte roligt alls. Men det värsta är avklarat, att gå upp ur sängen. Borsta tänderna och fixa håret står fortfarande kvar på morgonbestyr som måste utföras innan bussen avgår om ca 20 minuter. Gott om tid säger tidsoptimisten. Som vanligt blir det att jag med andan i halsen springer till hållplatsen för att inte gå miste om en varm bussfärd till jobbet. Matlåda fixad, resten av frukosten nedpackad, en läsebok att ha på bussen, jo men jag har nog packat ned allt, allt och lite till. Man vet ju aldrig. Jag hoppas på en slapp dag, om det nu är alldeles för mycket drömtänk, kanske...