Att jobba heltid tar mer på krafterna än man anar. Okej, jag orkar mycket men var finns tiden? Var finns tiden att träna, slappa, läsa böcker men framför allt var finns tiden för ens vänner? Den är knapp. Speciellt när de flesta jobbar mer än heltid. Det är livets pussel och jag vet att vi i framtiden kommer se tillbaka och tänka på hur mycket tid vi egentligen hade tillsammans, för livspusslet kommer bara att bli svårare och svårare att sätta ihop. Då är det skönt att veta att jag har riktiga vänner. Vänner som finns kvar trots jag varit borta ett år. Vänner som jag vet att jag inte träffat på flera månader står bakom mig. Hur hade livet sett ut utan dem? Det vet jag inte, jag tror inte ens jag vill veta.