Så var den åter här igen, fettisdagen eller semledagen som den kallas i vardagsmun. Härligt, jag älskar semlor men det är nästan lika bra att de försvinner som att de kommer. Och det är nog också det som är charmen med den tidsbestämda säsongen för Temlan. För hur populär hade den varit om den sålts varje dag, året om, 365 dagar. Populär hade den iofs kanske varit men det hade inte varit någonting speciellt att äta en semla. Det hade varit som julskinka hela året med påskmust och sillbuffé. Nej, allt har sina säsonger, även om man ibland kan fuska.