SKRIVET: 2010-01-23, kl 19:17:37 | PUBLICERAT I: I USA

Hälsning från S

vgv htythjhjhghghjghghjjjjjjjjjjjd7,slu7kyistghnxd xdt6us jy7q6uqw nsulxmhcggd v hgcmksyje njunt6asnhtagzbr sdetgbf bgf c nhtcdtuyd hhtdtdhyyhyh n gsrgtrbtsebgrtyli,öpöp,kloppö-öä äöölugfyutr6yt5rdds5s43w754321234567890pokiuytrewqasdfghjkl,mnbvcxz<<zxcfvhjkl,mnhgfdsa<zxfghlkjutq
xghs

SKRIVET: 2010-01-22, kl 19:01:27 | PUBLICERAT I: I USA

Student ID Card

Igår var en hektiskt dag och jag fick faktiskt gjort mycket. Jag följde med Laura på morgonen när hon lämnade av alla barnen på respektives skola. Det tar ett tag kan jag säga och speciellt när man kommer bakom en skolbuss som stannar var och varannat hus. Trots allt går det rätt fort men E blev tyvärr sen till skolan, vill också påpeka att det var inte mitt fel. Efter det hämtade jag upp bilen som äntligen var min för dagen. Jag tog ett snabbt beslut och tog snabbaste vägen till Target. Där köpte jag två ramar, printade ut några kort och köpte ett minneskort. Efter det hämtade jag upp Stinha. Målet för dagen var att köra till Manhattanville igen och skaffa ett student kort. Sagt och gjort, det var precis det vi gjorde. Det var nästen en av de snabbaste processerna jag gått igenom. Vi visade vårt kvitto, stälde oss vid en väg tog ett kort och efter det fick vi tillbaka ett färdigt student ID card. Kvällen spenderades med att städa mitt rum. Fixa iordning alla ramar, kort och misseskort. Det tog sitt tag men med Grey's Anatomy påslagen kan det inte bli annat än bra.

SKRIVET: 2010-01-20, kl 19:15:38 | PUBLICERAT I: I USA

Promenad vankas

Det blev en lite längre sovmorgon i morse, eller längre och längre, jag gick upp redan vid nio men jag gick inte ut från mitt rum förrän vid 11. Ringde Sara, ingen som svarar, ringde Susanne, ingen som svarar, ringde Sara, hon skulle äta lunch med Stinha. Så nu sitter jag här i min ensamhet. Dock skypar jag med min broder Johan och det är skoj för det var ett bra tag sedan sist, tre, fyra veckor skulle jag tro. Snart skall jag ta på mig jackan, löparskorna och vandra runt en långpromenad i området. Skall bli skönt det också.

SKRIVET: 2010-01-20, kl 06:18:02 | PUBLICERAT I: I USA

En ny Favorit

Jag har suttit i mer än två timmar på Felsms.com och jag kan sitta där en betydligt längre period. Förut frågade min värdpappa var det var jag skrattade så mycket åt. Det var bara vi två uppe och han satt utanför mitt rum och läste tidningen (han ligger dock två veckor efterså mer korrekt skulle nog vara att skriva tidningarna), jag förklarade vad det var och läste ett exempel. Behöver jag förklara att han också tyckte det var en otroligt rolig sida? -Nä, tror inte det.


Exempel 1:
Till: Pappa
Sms: Vart skulle vi festa ikväll? Snodde ytterligare 200 spänn från farsgubben :)
Svar: Där blev du utan pengar detta halvår ungjävel! Vi ska prata omgående!!

Förklaring:Skulle igentligen skicka detta sms till kompisen Perra men det blev till pappa.. Levde ganska fattigt den månaden..


Exempel 2:
Till:
Brorsan
Sms: Emma jag tänker sluta vara gullig mot dig nu, jag anstänger mig så mkt för att göra dig glad och vad får jag tillbaka??
Svar: Felskickat? Sluta va gullig mot na rå!

Förklaring: neemen jag skulle väll skickat ett "argt meddelande" till en gammal tjej som jag snackar mkt med och på nått sätt när jag sparat broshan nya nummer så hade det kommit under hennes namn -.- hehe sånt som händer antar jag


Exempel 3:
Till:
Chefen
Sms: Fan pallade inte jobba i dag så jag sjukade ur mig. Kom över så köper vi en pizza och lirar Xbox.
Svar: Du skall vara på jobbet inom 30 minuter.

Förklaring: Skickade fel till min chef. Jag som planerade en skön hemmadag med Xbox 360, pizza och polare.

SKRIVET: 2010-01-20, kl 03:50:54 | PUBLICERAT I: I USA

Jag får sova på saken

I morgon har jag inte planerat in någonting. Kanske går jag en promenad, kanske ringer jag någon. Jag får se och det får ni också för som vanligt uppdaterar jag bloggen. Jag upptäckte även idag att den digitala fotoramen (det kommer komma bilder på när den är monterad, uppsatt och klar) som jag fick i julklapp av familjen även kommer att fungera hemma i Sverige. Allt jag behöver köpa är en adapter för den klarar 100-240V. Jag är så glad, jag som trodde jag skulle vara tvungen att lämna kvar den här till nästa au pair, men icke sa nicke. Den behåller jag allt själv. Men förhoppningsvis kan jag komma iväg till Target den här veckan för att köpa ett minneskort så jag också kan se bilder på den. Men som sagt den är jättefin fär man kan byta ut ramen på den, svincoolt. Min värdmamma has a sence of fashion.


Jag tog kort på mina fötter,
E ville göra likadant. Den bjuder jag på.

SKRIVET: 2010-01-19, kl 04:56:14 | PUBLICERAT I: I USA

Runt kvällskvisten...

Är det sådant här som får mig att skratta
Och som ni märker lyckades jag hitta med svensk textning.

SKRIVET: 2010-01-19, kl 04:10:32 | PUBLICERAT I: I USA

Martin Luther King's Birthday

Om det är någonting Amerikanerna verkligen saknar så är det åtminstone inte helgdagar som man firar. Idag var det åter igen en ledig dag från skolan, denna gången för att man firar Martin Luther king's födelsedag. Eller firar och firar, men ni förstår påängen hoppas jag. Dagen spenderades väl inte på något speciellt vis antar jag. De två äldsta åkte iväg med Laura och åkte skidor. E och Rich var fortfarande hemma men klockan elva hör jag hur Rich ropar in till mig att de skall åka ut en sväng antar jag att de skall vara borta si sådär 30 minuter eftersom jag börjar jobba 11:30 am. Klockan 2 p.m. var det fortfarande ingen skymt av dem. Jag funderade på om jag skulle ringa Rich och fråga om någonting hade hänt eller så, men 15 minuter senare hör jag bipet som ljuder då en bil kör upp för uppfarten, en volvo -det är de. Med två fulla påsar från Target kommer Rich upp, det är allt ifrån betterier, till laddare, leksaker och spiderman mac'n chees som inhandlats men framför allt, det viktigaste som inhandlades var en ny webcamera. Min familj går skype, då under dagen har jag hjälpt Rich att sätta upp webkameran, installera den, ladda ned skype, skapa ett account (konto) och förklarat hur det fungerat. Ikväll när alla var hemma blev det ett jungrusamtal med grandma and grandpa (i mitt fall är det farmor och farfar). Vi skulle ut och äta ikväll med när det väl kom till kritan ville inte nån av barnen åka iväg, förutom N som sa när maten var uppäten sade att han egentligen hade vetlat åka dit i alla fall hm..., så därför åkte Laura iväg till Mrs. Green (mataffär) och handlade mat medan Rich gjorde barnens apptitretare, spiderman mac'n cheese. Klockan är nu 10:07 p.m. eller 22:07 som vi sagt i Sverige (och förmodligen resternade världen) och jag är så grymt trött. Jag vet inte varför men i morgon är det nya tag och första dagen på skolveckan, även om veckan började idag (världsligt sett) men att den började igår på som vanligt amerikanskt vis.  För de skall ju alltid utmärka sig, så tro's eller ej, men enligt den amerikanska beräkningen börjar veckan på söndag. It makes no sence, but it's true.

SKRIVET: 2010-01-18, kl 18:35:00 | PUBLICERAT I: I USA

Även nunnor äter på Friendly's

Idag tog jag tåget in till New York City redan vid 9:46, i vanliga fall brukar jag ta det en timma senare. Men i den stora staden skulle jag möta upp Julia, det var allt för länge sedan vi sågs och det var riktigt skoj att träffas igen. Jag gillar verkligen Julia och även om vi bara träffats två gånger i verkliga livet känns det verkligen som om vi kommer fortsätta hålla kontakten väl hemma i Sverige -även om hon gör det tre månader innan mig. Mestadels satt vi antingen på tunnelbanan eller Starbucks, utanför fönstret och ovanför marken föll regnet ned och det var inte riktigt favoritscenariot, men vad skall man göra. Att spendera tiden sittandes på Starbucks med en trevlig vän och en hemlös som kom, gick och sov under tiden kunde det inte varit bättre. Egentligen skulle vi kolla in skor men pga det dåliga vädret blev det inte så. Dock pratade vi en massa, massa, massa. Allt mellan himmel och jord, politik och framtiden. Man kan säga att vi är lika på så många sätt. Fast egentligen har ju alla människor någon gemensam nämnare precis som de matematiska talen som prydde min matematikbok för två år sedan. Jag trodde alridg att jag skulle erkänna detta men jag saknar skolan lite grand. Det fanns en mening med att gå upp klockan 06:00 på morgonen och ta bussen in antingen 06:59 eller 07:29 (ni kan ju ana vilken av de två jag mestadels tog...Precis, det sistnämnda) När jag och Julia väl sade adjö till varandra tog mig mig en snabb titt in på Rainbow, dock köpte jag ingenting, mitt shoppinghumör hade avdunstat i samma takt som de första regndropparna intog min jacka och hår, även om jag hade huvan på mig. Jag hittade ett par stövlar, men en annan dag tänkte jag samtidigt som jag var tvungen att halvspringa till Grand Central för att ta 6:48 tåget hem. Jag kom i god tid, och vagnen var inte ens fylld så jag hade tur. Väl på tåget ringde jag Sarah Balegh, hon ville jättegärna träffas och när jag klev av tåget stod hon med sin bil bekvämligt nära tågstationen så det var inte många meter vi tvingades gå i regnet. Från början var det tänkt att vi skulle gå ut och äta med Amarelis men när vi väl fick tag på henne efter 30 minuter visade det sig att hon fortfarande jobbade, trots att hon bara skulle jobba under lunchtid. Hon var dock bara sugen på glass medan både jag och Sarah var hungriga. Vi bestämde oss för att åka till Friendly's och sedan när Amarelis var klar med att jobba skulle hon möte upp oss där för att inta en efterrätt. Amarelis kom inte förrän 10 minuter innan stängningsdags, några andra som däremot kom var två nunnor. Friterade onionringar (lökringar), kyckling m.m. köptes in, så där spräcktes myten om svältande nunnor. Om det nu någonsin har funnits någon sådan.


I brist på bilder från dagen publicerar jag en bild från i fredags, då
Jag, Sandra, Adriana, Susanne, Christina och jag-minns-inte-namnet
gjorde ett återbesök på Cheescake factory
På bilden: Sandra, jag och jag-minns-inte-namnet

SKRIVET: 2010-01-16, kl 18:48:27 | PUBLICERAT I: I USA

Jag tror jag hade fel unge

Igår hämtade jag upp E från skolan. Det är en procedur må jag säga. Jag vet inte om jag har berättat om den tidigare eller om jag bara pratat om den oavsett drar jag en kortvariant nu. Man kommer med bilen, säger till en man vart man skall hämta upp barnet ifrån (finns olika utgångar/avdelningar) man åker upp till en billinje och ställer sig och väntar i kön. Ms. Fröken kommer upp till bilen frågar vem det är man hämtar (hon kommer oftast ihåg bilen) ropar på barnet som kommer ut till en liten inrutan gård. Där hämtar hon upp honom/henne går fram till bilen, öppnar dörren spänner fast barnet, stänger dörren och vi åker iväg. Piece of cake. Som vanligt vägrar E åka till biblioteket i början men när vi väl kommer dit älskar han stället. Han springer runt till dvd hörnan, plockar ut böckar han vill läsa, spelar datorspel och leker i lekhörnan. Det som var annorlunda denna gången var att han ville vara nära mig hela tiden, sitta i mitt knä och krama mig. Det brukar han inte göra, faktiskt aldrig. Så även om det börjar dåligt kan det sluta bra.

SKRIVET: 2010-01-16, kl 16:05:02 | PUBLICERAT I: I USA

I väntan på en check tjeck

Jag skall snart iväg och träffa en check tjeck. Betty och jag skall ta en kaffe på Stjärnpengarna, alias Starbucks. Det skall bli otroligt skoj att träffa denna glada brud för det var ett bra tag sedan sist, okej, tre veckor är lång tid...
Nä, nu är hon här, puss och hej leverpastej.

För övrigt vill jag önska min söta kusin vitamin Liam Grattis på hans tre års dag!

SKRIVET: 2010-01-14, kl 06:13:23 | PUBLICERAT I: I USA

milstolpe

Det känns som jag lever samma dag om och om och om igen. Det är nästintill ingen skillnad på dem. Ibland kan det vara skönt, men just nu känns det som om någon tryckt på remote knappen. Jag vill göra andra saker, nya saker. Därför skall jag planera in lite mer saker nu som jag kan göra. Någonting nästan varje helg. Skall också försöka planera in mina två veckors semester som jag har. För någonting måste ske känner jag. Förhoppningsvis kan collegkursen som börjar om två veckor sätta fart på saker och ting, lite mer entusiasm behöver jag.

SKRIVET: 2010-01-13, kl 21:17:34 | PUBLICERAT I: I USA

...

Just nu sitter jag på att Laura och E kommer hem. Oj, då. Där hör jag signalen för att en bil kör upp på uppfarten. Dags att börja jobba, 1 timma senare en vanligt, det gillar vi.

SKRIVET: 2010-01-13, kl 05:55:25 | PUBLICERAT I: I USA

100 dagar

Idag har jag varit borta i 100 dagar. De har gått fort och jag kan inte förstå hur lång tid jag verkligen har varit borta. Men samtidigt som det kändes som jag nyss kom hit har jag inte sett mitt hem på evigheter. Det är en konstig sentimental känsla. Bara 265 dagar kvar.

SKRIVET: 2010-01-13, kl 05:35:37 | PUBLICERAT I: I USA

En underbar kväll

Även om jag var precis på marginalen idag klarade jag av allting och det blev en bravut till kväll. Det började med att jag två minuter innan jag skall hämta upp E från skolan och sjussa honom till hans soccer upptäcker at barnstolen inte är installerad i bakstätet. Underbart. Som tur är har jag Sarah med mig som kan hjälpa mig installera den och som tur var, var den inte alls svår att installera. Jag hämtar upp honom i tid -till och med före de andra rituella och vana hemmafruarna. Min andra pricis-i-tid-och-med-turen-på-min-sida-uppelvelse var när ajg skulle hämta upp N, S och S's kompis från skolbussen. När jag står i dörren och tar på mig skorna för at gå ned och möta upp dem.Vad tror ni inte står parkerad där nere då om inte skolbussen. Vad fasen gör den 3 minuter för tidigt. Jag hade tur att den väntade men busschauffören är en snäll dude och eftersom S hade en playdate var det ju tvungen att vara någon hemma. Tur, det är vad jag kallar det, tur, det är vad det är jag har. Resten av dagen har flytit på, som spild glass en varm sommardag. Och rätt som det var, var klockan redan 8:00 och E skall lägga sig. Jag läste tre böcker för honom, bl.a. en Dr Suess bok. Jag älskar dem. Skall köpa med dem hem till Sverige för de är verkligen grymt bra! Sedan spenderade jag lite kvalitetstid med N och S. Jag läste bok "Captain Underpants" med S, vi är ännu inte klara, fortsättning följer på den boken. Och efter det började jag läsa the lightning theif med N. Så nu har jag två pågående berättelser med mina värdbarn. Men det känns bra att ha någonting att se fram emot tillsammans med dem som bara är mellan dem och mig.

SKRIVET: 2010-01-12, kl 03:43:09 | PUBLICERAT I: I USA

A pic, two pic's

Här är lite fina bilder på mig med mina kompisar Maria, Maria och Mathilda. It's the M's against the C. M'm.

SKRIVET: 2010-01-11, kl 19:42:14 | PUBLICERAT I: I USA

Dagen efter rubrik

Gårdagen bjöd på många roliga skratt och det var härligt att träffa både Ninni och Elin igen. Vi gick nämligen på Au pair skolan tillsammans så att träffa dem igen var mycket roligt. Känns skönt att kunna prata med folk som har kommit lika långt på deras resa som jag har gjort. För vi befinner oss exakt på samma ställe på vår resa och på något sätt känns det tryggt att veta att det finns människor som är precis som jag -i alla fall i den frågan. Som vanligt var jag försenad, inte för att jag försov mig utan för att jag inte kunde komma till tåget. Eftersom jag inte har bil är det alltid svårt att kunna ta mig någonstans, oavsett så kunde Stinha hämta upp mig till 10:46 tåget, och det var tur det. Vårt nästa hinder var att lyckas lokalisera en plats att träffas på, lättare sagt än gjort. 37:e gatan, vi skulle gå åt höger och förhoppningsvis mötas någonstans. När vi står på 5th Ave, ringer Ninni och säger att de är på 2nd Ave. Hm, hur lyckades vi med det, jo de lyckades gå förbi Lexington Ave innan vi hunnit komma till 37e. Aja, det var bara att vända om och träffas någonstans igen. Stinha hade en röd jacka och ja gen brun så det är en ganska bra kombination eftersom inte många andra har den kombinationen. Efter många om och men lyckades vi till slut hitta varandra. Vi tog tunnelbanan till Chinatown och gick runt lite där, men efter ett tag var vi helt plötsligt i Little Italy, så det var bara att gå tillbaka igen och igenom Chinatown vandrade vi i kylan. Varm choklad inhandlades för Ninni's del och sedan försökte vi lokalisera var vi var någonstans. Vi bestämde oss för att gå tillbaka till huvudgatan och sedan åkte vi mer uptown igen till Grand Central där vi besökte toaletterna (Grand Central har trots allt rätt fräscha, men framför allt gratis, toaletter), tog lite kort och köpte biljetter. Gick ut igen och skulle hitta den skandinaviska affären som skall finnas på Lexington, men när vi gått ca. 200 meter bestämde vi oss för att skippa det, vi viste inte vad affären hette eller var den låg, ingen bra kombination, så vi valde att gå till Rainbow. Min och Stinhas favoritaffär. Men på vägen dit hittade vi den skandinaviska affären i alla fall. Tyvärr var den stängd, men nu vet vi var den är i alla fall för framtida resor. På Rainbow blev det som vanligt lite inhandling. För min del ett par skor, för Stinhas, flertalet skor, en tröja och armband, för Elins del ett par skor och För Ninnis del ett par skor också (minns jag rätt??). En lyckad dag med många skratt och roliga berättelser som avlöste varandra. Precis så som det skall vara, kanske bara lite varmare.. Skulle ju trots allt inte skada.

Jag skall försöka få tag på kort från dagen. :)

SKRIVET: 2010-01-11, kl 05:28:29 | PUBLICERAT I: I USA

Jag lever.

Godnatt USA, Godmorgon Sverige.

SKRIVET: 2010-01-09, kl 06:55:15 | PUBLICERAT I: I USA

Cheescake Factory

Det var stället som idag stod skrivet på våran daganda. Vi kom inte iväg förrän ganska sent, fick vänta ännu längre vid ingången på ett ledigt bord och sedan beskådade vi den delekata menyn. Det blev en Luau Sallad för min del, det var den skummaste sallad jag någonsin ätit. Inte för att den innehöll någonting speciellt -förutom en ingrediens. Salladen påminde lite som en lasagne för det låg som plattor och delade av. Skumt var det hur som helst och inte direkt jättegoda. De gick väl an men ingenting jag föredrar. På detta blev det också en Jag-vet-att-jag-är-för-ung-för-att-dricka-men-det-stoppar-inte-mig drink. Till efterrätt kan man såklart beställa cheescake men jag kände att jag var alldeles alldeles för mätt för att ens försöka mig på någonting sådant. Jag provade dock tre tuggor på Sarahs cheescake, och efter det var det bra. Jag förstår inte alls hur vissa människor kan proppa i sig sådana tunga bakelser, nä usch.

Det var en skön avslutning på en relativt jobbig dag. Den minsta pojken har betett sig ganska illa idag och väldig elaka och spydiga kommentarer har kommit ur honom. Nä, inte det roligaste faktiskt. Men jag överlevde och jag hoppas på att morgondagen är annorlunda. Det vet jag att den kommer bli, för jag har helgen ledig. Jag hoppas bara jag kan hitta på något att göra. Om vi har tur kan vi ta en bil till outleten som jag skrev om tidigare, men det var och tidigare. Godnatt

SKRIVET: 2010-01-08, kl 18:54:38 | PUBLICERAT I: I USA

Förhäxad

Det var en av de mest töntigaste filmer jag någonsin har sett. Alltifrån "Vi-är-gjorda-för-varandra" och vi gifter oss dagen efter till New York är bara fejk, fejk, fejk. För det första så är det mycet mycket mer trafik på Times Square, det är inte heller såpass enkelt som filmen uppger att hitta folk på manhattan. Adresser är inte heller så lätt att hitta, speciellt inte om man kommer från en helt annan värld. Nä, jag satt bara och skrattade åt filmen. Visst den var gullig men mer irriterande än romantisk.

SKRIVET: 2010-01-08, kl 04:30:14 | PUBLICERAT I: I USA

Inspiration

Det började igårkväll med att min värdmamma ville låna filmen "Julie & Julia" av mig. Och idag har Laura letat upp all världens fakta om denna kvinna Julia Child, letat recept, hittat och köpt ingredienser och sist men inte minst lagat denna tydligen magiska rätt Boeuf Bourguignon. Huset luktar fantastiskt gott och i morgon vid middagen skall jag smaka denna beträfliga skapelse och jag skall ge er min ressumé. Jag känner mig som en äkta matkritiker; Akta du dig Johan när jag kommer hem, var vaksam, var vaksam.. 

För övrigt åkte jag och Stinha till Manhattanville idag både för att lämna in hennes ansökan om vissa klasser men också för att hitta vägen dit. Det gick utomodentligt bra. Okej, förutom det lilla missödet då vi passerade gatan vi skulle in på.

Tidigare inlägg Nyare inlägg