SKRIVET: 2010-06-05, kl 18:53:12 | PUBLICERAT I: I USA

8 Månader

Jag saknar måsarnas skri mot det öppna blå Kattegatt. Där vinden alltid blåser och där vågorna alltid kommer till hamn oavsett var de startade ifrån. Jag saknar att se havet och himlen mötas i horisonten och den salta lukten som för alltid kommer uppfylla en stor plats i mitt hjärta. Jag saknar havets kluckande och de ljusa nätterna där dagarna aldrig går tills sömn eller stiger upp. Ljudet av spårvagnarnas ilande när de svängar i spåren och skratten som fyller ut sommarhimlen från Liseberg. Hur ljusstackarna och julbelysningen lyser upp den mörka vinternatten och hur glöggen, lussebullarna och knäcken fyller ut luften med sina dofter. Jag saknar mitt älskade Göteborg så hjärtat brister, men min tid är inte kommen ännu. Än är tiden inte mogen. Än är min livsglädje och mitt begär för stort för att komma tillbaka. Än vill jag suga ut varenda minut från och sekund från min tid här. För den tar slut snabbare än jag trott, än någon kunde anat.

SKRIVET: 2010-06-05, kl 07:18:14 | PUBLICERAT I: I USA

Ingen AC, vilken mardröm

Som alla kanske vet har vi här i Westchester väl över 30 grader utomhus. Underbart, javisst speciellt när man har en pool att ligga vid eller ett skuggat område till hands. Vad dessvärre inte många talar om är hur jäkla varmt det är också inomhus, speciellt när ens AC har gått sönder. Fantastiskt underbart. För det var precis vad som hände igår. Och vem tror ni inte bor i den delen där AC:n gick sönder och där det är som varmast eftersom den ligger i solsidan hela dagen -Jo jag. Det var långt efter 3 på morgonen som jag somnade och väcktes tidigare i morse av våra städare som dels ville in i mitt badrum och dels ville att jag skulle sätta på AC:n. Badrummet var en enkel match att fixa, tyvärr inte AC:n. Dock blev det lättare efter nån timme då AC:gubbarna kom Alias: Eddi. Och det var som en ljuv sommardröm igen, bara att det var för sent att gå och lägga sig under täcket igen. Så jag gick upp ringde Christina för vi skulle ses men hon hade åkt till Stabels för att kopiera sina kursintyg. Så jag bestämde mig för att läsa fast av rastlöshet satte jag på mig löpargrejerna för en runda skulle jag allt ta mig! Efter en stund ringde Christina igen och sade att de var på väg hem för att äta lunch så jag satte iväg och lite drygt 40 minuter senare var jag framme. Sallad med tomater, vindruvor, morrötter och wienerschnizel var gott samt baguette med Tzatziki. Underbart.
Resten av dagen har gått lekande lätt, fredag vilket betyder inga läxor, inget läsande och bara lek så jag och den minsta satte igång ett vattenkrig. De två äldsta kom hem men valde att spela Wii istället, to bad their lost kände jag som varnat dem att jag inte tänkte göra om det med dem senare för då var det annat som var tvunget att fixas. Träningar hit och och födelsedagskalas fylde ut kvällen och det var inte förrän vid 20 som alla kom hem igen. I morgon jobbar jag 9-12 och sedan 17-23 tror jag det var. Rätt bra dag faktiskt. Skall nog ta mig ett löppass där mitt på dagen i den stekheta värmen, fy fan.

SKRIVET: 2010-06-04, kl 07:52:39 | PUBLICERAT I: I USA

Det var tider det

Idag är det ett år sedan som den mest händelserika och gyllende dag i mitt liv skedde -Jag tog studenten. Jag kommer alltid minnas den dagen, om hur tidigt man gick upp och festade genom hela dagen i sina vita kläder och med solbrända armar. Hur jag vaknade upp med en pirrande känsla i magen, idag är dagen jag väntat på i tretton långa år. Hur pappa körde mig ut till Lindholmen där vi hade champanjfrukost med klassen, klass S3D, gud vad glad att jag efter många om och men hamnade i den klassen! Hur vi gick till bussen för att hinna till hagakyrkan och vi precis missade bussen, vissa redan med vingliga ben. Hur 16-bussen ett långt tag fick höra sångrop, glädjetjut och bravader. Kortet vid Hagakyrkan innan den otroliga vandringen (cermonin) började där inne. Hur Nils Ahlgren övertog Caritas tal med orden "Ni är överskattade, Kitas är överskattat och Arne Beldau är underskattad" varpå alla tjuter och klappar händerna och några skricker "BABAK, BABAK, BABAK" och nästa sekund tjuter hela kyrkan med dessa ord. Det är mäktigt, det är stort det är äkta flashback. Flachbak på det underbara som har varit. När vi åt lunch på Golden Days, inte lyxigt inte gott men lyckligt, hur vi väntade på Paddanbåtarna som tog för evigt på sig att komma till Brunnsparken men när de väl kom med musiken på för fullt och alla trängdes för att komma ombord. När vi körde genom kanalerna i Göteborg och förbipasserande skrek "lycka till", klappade händerna och ljublade med oss i vårt ljubel. När vi körde förbi skolan och skrek "aldrig mer badhusgatan". Hur vi till slut nådde vårt mål vid Operan och såg alla tusentals människor som redan var där. Hur vi sprang ut till vår sång och dansade, tjöt och ljublade ännu mera, det är vår tur, vår chans, vi är officiellt studenter. Hur svårt det var att hitta sitt plakat i havet av alla människor men som man till slut hittade. När man gick till sin familj efter allt om och men och när vi till slut fick hoppa på flaket. Köra genom staden, bada i Poseidon och skrika sig hes och dansa som en galning. På mottagningen där tårtor och glada skratt delades. När jag mötte Joanna och Gabriella way to early inne i city för att festa hela natten lång inne på Berså!

Ja det är minnen det, minnen som för alltid kommer att finnas i mitt hjärta. Nu är mitt studentår över och nya studenttider tar vid. Ett nytt kapitel i mitt liv har börjat och pågått precis vad som kommer att hända med de studenter som springer ut nu. Jag har satt mina egna gränser, följt mina egna drömmar och gjort det jag velat. Åter igen gryr dagen, och jag vet nu att det är upp till mig själv att göra det bästa av situationen. Och jag vill önska alla Studenter Lycka till!

SKRIVET: 2010-06-04, kl 07:00:43 | PUBLICERAT I: I USA

Memorial Day, The day I meet Bill Clinton

Dagen började lugnt. Det var nog en bra idé med tanke på att vi kommit hem vid 2 tiden på morgonen. Trots detta var jag redan uppe vid 9:30 för att ta en dusch och sedan åka med Christina till den årliga The Memorial Day Parade in Chappaqua. Vi hoppades på att få en skymt av mina kända grannar William (mer känd som Bill) och Hillary Clinton det visade sig att vi skulle få mer än bara en skymt av honom. Paraden började gå och redan andra raden ser vi människan som har hemsökt våra drömmar och vår vardag. "Jag har bott i samma stad som människan i åtta månader men aldrig sett honom" Vad är det för någonting att säga när man kommer hem? Precis, ingenting, jag vet var han bor och jag har varit där men det är inte samma sak som att ha sett honom, det kan jag lova! Efter paraden åkte vi hem till mig, hämtade min baddräckt, handduk, hatt, solglasögon, vattenflaska, bok och Ipod sedan for vi hem till Christina för att hämta hennes grejer och sedan åkte vi till poolen som hennes värdfamilj är medlemmar i. Väl där träffar vi även min värdfamilj för då visar det sig att vi också är medlemmar där. Hur otroligt toppen är inte det?! Det var i alla fall en otroligt avslappnad dag och när vi kom dit var det fullt av människor med efter några timmar försvann de en efter en. Min värdfamilj väntade besök på kvällen så vid middagstid kom jag hem åt en massa grillad mat (tyvärr slår fortfarande inte gasgrillen den vanliga hederliga kolgrillen. Visst att det går snabbare men smaken är tusen gånger godare med kol). Till efterrätt blev det paj. Paj från Vermont, god men inte direkt någonting speciellt faktiskt. Efter middagen och allt som hör till blev klockan mycket och jag trött. Trots det hade jag fortfarande lite överskottsenergi och när Stinha loggade in på msn bestämde vi snabbt att v skulle i gå ut på en promenad i Chappaqua. Vi tog oss ett varv runt downtown och när vi är på huvudgatan igen ser jag ett par jag känner igen från tidigare under dagen. Det var kläderna som gjorde det, och hade det inte varit för de två svarta säkerhetsbilarna som stod ca. 100m bakom dem så kunde det ha varit vilka som helst -men nu var du ju inte det. Vi går förbi dem och jag säger ett vänligt "Hello" (Som vilken amerikanare som helst) och mannen svarar "Good evening". Inte förrän efteråt säger jag till Stinha "Du vet att det var Bill och Hillary Clinton som vi nyss passerade". Hon blev till sig och det blev jag faktiskt också. Två gånger på en och samma dag, jag hade faktiskt börjat tro på att paret var en myt och att de inte alls bodde här i området. Men tydligen så visade det sig vara felaktigt och att de faktistk bor här. Vi tog oss en runda till bara för att se om vi passerade dem en extra gång, tyvärr hade de hoppat in i sina svarta stora säkerhetsbilar och kört iväg någon annanstans. Vi tog oss ett till varv och sedan körde vi kossan hemmåt. En ny vecka, en ny start och ett litet kliv på vägen till att äventyret slutar för oss. Hemskt/glädjande/tråkigt/skönt allt på en och samma gång.

SKRIVET: 2010-06-04, kl 05:17:41 | PUBLICERAT I: I USA

Härliga lugna Söndag

På söndagen vaknade jag upp sent. Jag och Christina hämtade upp Susanne hemma hos henne och sedan åkte vi till Starbucks. Susanne skulle upp till Mahopac för grillningen som skulle vara där. Eftersom ja ginte har införskaffat mig varken en bikini eller en baddräckt i år var jag tvungen att köpa mig en. Precis som mig hade inte Christina någon heller så därför åkte vi till Target. Jag köpte en baddräcks från One Star och Christina köpte sig två bikinis. Jag skall försöka hitta nån bikini snart också men än så länge räcker det med en baddräckt. Därefter åkte vi hem för Christina skulle jobba en stund på kvällen för hennes värdföräldrar skulle ut och äta för att fira sin bröllopsdag. Jag gjorde väl inte så mycket under tiden egentligen pratade med lite folk lästa i min bok och senare frammåt 16-17 tiden gick jag ut och satt på terassen. Vädret var underbart och vid 17 tiden började det bli svalt så det var verkligen underbart. Helt plötsligt kommer Sarah ut genom dörren. Då jag trodde hon skulle till City kom hon över till mig istället. Vi satt och pratade lite grand och efter ett tag sade hon att hon var tvungen att handla lite saker från Target så vi åkte tillbaka. Jag hittade då en strandhatt, nya löparbyxor och ett par shorts, samt ett armband som man fäster på överarmer och har sin Ipod/Mp3 eller vad det nu är man har i. Jättebra och Jättesmidigt! Efteråt åkte vi till en jättegod Grekesk restaurang som ligger i Mt Kisco. Vi tog en ostpaj (jag) och delade på en gyrostallrik. Därefter åkte vi hem till mig igen, Sarah åkte till hennes andra kompis Laura för de skulle på Sex and the City 2. Jag följde inte med dels för att jag redan sett filmen och för att jag redan hade min kväll/förnatt planerad. På kvällen åkte nämligen jag och Christina upp till Mahopac till Susanne och Linda. En massa amerikanare och en rolig kväll var det verkligen! Måste göras om någon gång! Ölpong, turn-the-cup och polisbesök -allt det absolut obligatoriska.

SKRIVET: 2010-06-02, kl 08:18:19 | PUBLICERAT I: I USA

The City With a tuch of Sex

Lördagen var en helt underbar dag! Solen sken och några få moln flöt omkring på himlen. Jag och Christina åkte in redan med 9:16 tåget och därefter gick vi till MoMA (Museum of Modern Art). Jag vet inte riktigt vad jag tyckte om hela den upplevelsen. Konst och konst, jag antar att vad ordet konst verkligen innebör är individuellt för jag såg inte konsten alls. På första våningen var det ett stort rum. Det var vitt och kalt och i mitten av en fyrkantig linje markerad på golvet stod det två stolar mot varandra. På den ena satt det en kvinna, helt klädd i vitt med mörkt svart hår. Hemska vibbar måste jag säga. Art in Present hette det, konsten var att sitte still på stolen och stirra på den vitklädda kvinnan. Jag förstår inte alls vad konsten skulle vara i det. Och detta var bara början! På sjätte våningen blev det ännu värre, ännu knepigare och änne mer scizofrent. Ännu mer nakna och synbara kroppar och jag förstår inte. Jag förstår det verkligen inte och jag vet faktiskt inte om jag äns vill förstå, jag tror inte det. Efter vårt något knepiga museé besök begav vi oss först efter sökandet på biografen som Laura hade berättat om. Vi hittade den, med lite hjälpa av teknologiska verktyg, och den var verkligen jättefin biografen med en gammal känsla inuti. Därefter begav vi oss till Chinatown för vi skulle hitta lite olika saker. Jag ville hitta ett par coola solglasögon men när jag provade dem kunde jag inte bestämma mig så det fick vänta. Christina visste om ett jättebra ställe där man kunde äta bra kinesisk mat och visst var det bra! Dumplingar, grönsaksmix, soppa, vårrullar och ris. Mycket mat och mycket billigt! Perfekt för större sällskap eller för dig och en till också för den delen. Sedan for vi vidare uptown igen (eller till 34e gatan) hittade vi ett smoothieställe och köpte cupcakes som vi delade. Resterande cupcakes gav vi till ett par indiska killar som såg hungriga ut. Chsristina och Marlene ville vila på gräset medan jag ville kolla in sportaffären som ligger på 42:nd and Lexington Ave. Sagt och gjort gick jag dit och hittade ett kap. Långa löparbyxor från Nike för ändast $25. Nedsatt från $50, det tyckte jag var ett jättebra pris. Därefter gick jag tillbaka till de andra och vi satt och pratade om allt och alla. Efter ett tag var vi dock tvugna att gå vidare, vårt nästa memo var bokat. Att se Sex and the City 2. Om jag tidigare skrev om att biografen var jättefin var det ingenting emot vad som väntade bakom ingången. 50- och 60tals elegansen sken och med ljuskronor som hängde i taket, målningar på väggarna och träkonst i snidderi som prydde golven och bjälkarna var det jättevackert. Drinkar gick att köpas och räda mattan var utrullad. Som att gå på premier fast ändå inte. Jag är ändå glad att vi valde att gå på denna biografen för innan filmen skall presenteras säger man att bion vi är på även är med i filmen! Så om ni nu kollar på Sex and the City 2 någon gång glöm inte att kolla in när de går på premier, för det är den bion jag är på. Fräckt som satan, och vad är chansen egentligen att man väljer samma bio utan att man är medveten om det. -Inte stor tror jag!

SKRIVET: 2010-06-02, kl 02:27:06 | PUBLICERAT I: I USA

Nära ögat

I fredags hände någonting fruktansvärt. Jag fattar det nu mer i efterhand än när det väl hände men det kanske är då också man hämtar sig efter chocken att man överlevt och är utan fysiska skador. Jag skulle låna några dvd:er på biblioteket här i Chappaqua och därefter gick jag och Chrsitina till reseavdelningen. Jag läste en redeguide om Sverige och den är verkligen grymt bra! Nail on om hur vi är, riktigt skrämmande så jag tänkte låna böcker om både Finland, Norge och Danmark för att se skillnaden. Hur som helst så är vi reseavdelningen närmast ligger Amerika, därefter Asien och efter det Europa. Jag går direkt till Europa skylten och börjar leta, jag hittar en bok om Österrike och säger till Christina (som står kvar vid Amerika delen och kollar på böcker om Californien) att jag hittat böcker om hennes land och att det finns mer böcker i hyllan, dä händer någonting som inte skall ske. Vi hör en krash och ser hur en av takplattorna faller ned. Två meter från Chsristina som är på väg över till mig för att se böckerna jag pratar om och ca 90cm från mig. Okej, en vanlig takplatta tänker ni men lägg till i ekvationen en takhöjd på ca tre meter och att den var dyblöt. Då blir det genast lite mer skrämmande. Jag var chockad och sa ingenting och Christina skrek till så att bibliotikarierna kom över. Det var en av dem som för övrigt hade sett hela händelsen fast från andra sidan rummet så hon såg bara plattan falla ned. Inga skador så långt vi kunde se men nu i efterhand kan jag säga att det var nära -Grymt nära. Jag kanske inte hade dött men en rejäl hjärnskakning hade jag fått!

SKRIVET: 2010-06-01, kl 16:21:45 | PUBLICERAT I: I USA

Helgen

Det har hänt så mycket under denna helgen och jag har knappt haft någon tid att skriva ett inlägg alls. Jag startade ett men när jag skulle spara det så blev det något krux och det försvann, typiskt. I alla fall skall jag berätta om filmen Sex and the City 2 som jag såg, om i söndags och om Memorial Daay, Dagen då jag träffade Bill och Hillary Clinton. Två gånger! Men först skall jag ta mig ett löppass till affären för att köpa hårnålar. Sedan hämta bilen och sedan till Christina med bilder.

SKRIVET: 2010-05-28, kl 02:50:20 | PUBLICERAT I: I USA

Blondinskämt

En blondin kommer in på ett bankkontor i Stockholms City och ber att få ett lån. Hon säger att hon ska till Europa i affärer i två veckor och behöver låna 5.000 kronor.
Banktjänstemannen säger att han behöver någon slags säkerhet för lånet.
Blondinen lämnar nycklarna till en ny Rolls Royce som står parkerad på gatan utanför banken. Detta fungerar bra, banken accepterar bilen som säkerhet för lånet.
Banktjänstemannen och de andra på banken får sig alla ett gott skratt åt blondinen som använder en 1.8000.000 kronors Rolls som säkerhet för ett lån på 5.000 kronor. Han kör sedan ner Rollsen i bankens garage och parkerar den där....
Två veckor senare kommer blondinen igen, betalar tillbaka 5.000 kronor plus ränta 31.50. Banktjänstemannen säger till blondinen:
- Vi är mycket glada att ni ville låna hos oss, men vi är en smula förbryllade. När ni var borta kollade vi upp er och upptäckte att ni är multimiljonär. Det som förbryllar oss är att ni behövde låna 5.000 kronor.
Blondinen svarar:
- Var annars i Stockholm kan jag parkera min bil i två veckor för bara 31.50?

SKRIVET: 2010-05-27, kl 05:10:11 | PUBLICERAT I: I USA

Värmeslag

Jag tror jag bestämmt att jag skall låsa in mig för resten av sommaren. Idag visade termometern över 30C och nu har det gått ner igen. Hela dagen har varit helt sinneslös. Visst det hade säkert fungerat att ha 30C men inte när det är vindstilla och luftfuktigheten ligger extremt högt. Visst det var lite härligt fast grymt jobbigt. Dock satte Laura på våran Slip-and-slide, ni vet en sådan där grej man springer och glider iväg på, och jag och E sprang som galningar. Sedan spelade jag fotboll med N och sprang lite mer med E. En full eftermiddag kan man säga! S var hemma hos hans kompis på en playdate. Lyckligtvis har de redan öppnat sin pool så de två var i den hela tiden, vi får dock vänta till helgen hoppas vi innan våran är öppen för allmänheten. Okej inte det sista, för mig. Haha, för det är där jag skall vara varje dag, simma omkring i den poolen, underbar träning! I morgon skall jag ut och springa med Christina igen. I tisdags var jag ute på 1-timme-plus-prommenad med Stinha. Det var härligt! Men i morgon skall jag som sagt springa, skall bli härligt det också. Nä, nu skall jag lägga mig och läsa min bok, The Last Song.

SKRIVET: 2010-05-25, kl 06:45:30 | PUBLICERAT I: I USA

Han e kung, kung, kung i baren

Jag vet verkligen inte hur någon människa eller komiker skall lyckas ta över Robert Gustavsson. Det måste ju verkligen vara ett mission impossible! Jag sitter och skrattar och skrattar och skrattar lite mer, han är fullkomligt genialisk den mannen! Han får allting att verka så lätt och jag vet inte hur Sverige kommer att bli utan honom. Varje gång jag går in på youtube och sätter på ett klipp med honom kommer min svenska barndomstid fram med minnen från för -vår allas Robert.

SKRIVET: 2010-05-23, kl 02:09:56 | PUBLICERAT I: I USA

Lördag i framfart

Idag började jag jobba redan vid klockan 8:30. Mina värdföräldrar är utflugna ur staden. Staten också för den delen. I helgen är de nämligen på ett bröllop, i Chicago. Åh gud vad jag vill åka till den staden, får bli en måste resa nån gång under de ca 4 månader jag har kvar. Är det inte galet, 4 månader?! Jag kan knappt förstå hur det kan ha gått såpass fort som det har. I alla fall är Lauras syster och hennes man här så de tar hand om barnen i morgon och ikväll så jag får min lediga dag i veckan och så. Känns toppen, dock har jag nästan jobbar nu i 12 timmar men det gör mig faktiskt inte så mycket. Det kan jag trots allt bjuda på, värre hade det varit om jag inte kunde stå ut med barnen men de är faktiskt riktiga charmtroll de där. Tro't eller ej. Snart skall jag åka över till Stinha, skall passer D'Agostino på vägen för att köpa chips, ack ej Estrella eller OLW utan Sunchips. Det fungerar jag är inget direkt chipsfan över huvud taget. Nä, om jag skall ta och kolla klart på lite mer videor jag vill se och sedan ta mitt pick och pack och åka över? -Låter bra.

SKRIVET: 2010-05-21, kl 05:38:43 | PUBLICERAT I: I USA

Huvudverk? -Huvudvärk

Idag sken solen och det var runt 82F, vilket är runt 24C. Riktigt härligt. Nu sitter jag och kollar på Grey's, sesångsavsnitt och dubbelshow, kan det bli bättre? Jag tror inte det. Med en kopp Te i handen, skall jag inta varända scen idag. You just gotta love it! Efter skall jag nog ta och kolla på Alfie som jag lånade fårn biblioteket. Usch vilket perfekt kväll efter en full dag med tre playdates som kom över med S och en till för N. Det var körande till Soccerpractise och för Basebalgame. Sedan var det hem igen för att ladda batterierna igen med en fyrårig galen, nä, vi kan strycka över galen faktiskt, galen unge. Men det gick bra för han försvann i sin värld där man beräknar sina leksaker. Tur för mig. Efter en tid var det dags för alla nattförberedelser och jag klarade mig bra, dock att hela eftermiddagen har jag haft en hemsk huvudverk. Jag hoppas nu att den skall försvinna med min kopp med te och underbara show. Annars får en god natts sömn göra tricket.

SKRIVET: 2010-05-20, kl 05:11:56 | PUBLICERAT I: I USA

Chappaqua's high sociaty club

Ni trodde husen i Sverige var ståtliga. Visst, vissa kanske är men här sncakar vi rika pröjsare som tjäner miljoner med hus värda för miljoner -dollar. Ett av alla rika metropol, tyvärr är Bills och Hillarys hus inte med, det är ändå bara en jäkla mur man ser...









SKRIVET: 2010-05-19, kl 07:18:42 | PUBLICERAT I: I USA

Across the Universe

Jag är kär. Fullständigt förälskad i filmen "Across the Universe" som är en filmmusikal med 13 låtar av The Beatles och jag tror aldrig jag har hört deras låtar framfört på ett bättre sätt. Filmen är mer än en film, det är ren konst. I love it!





Your life is based on the capacity
of energy in you,
not outside of you.


Inom en snar framtid skall jag lägga upp bilder från både
Chappaquas high sociatyclub och även philadelphiaresan.
Skall bara ta tummen ur röven innan.

SKRIVET: 2010-05-17, kl 23:07:49 | PUBLICERAT I: I USA

17 Maj

Idag är ingen vanlig dag för idag är faktiskt min födelsedag! Det är sant, 17 maj 1990 föddes jag i Göteborgs stad. 20 år har gått sedan den dagen och 19 utav dem kommer jag bo i Sverige, det sistnämnda i USA. Jag vill tacka för alla gratulationer och alla kort samt presenter. Det värmer! Nu skall jag ta en godis ur min godispåse, packetetfrån min värdfamilj har jag inte öppnat ännu och jag vet inte vad det är heller, "Jag hoppas du gillar Chappaqua's klassiker" står det i det. Stora förväntningar kan jag säga!



"Cheers" säger en underårig Cecilia från staterna

SKRIVET: 2010-05-17, kl 05:26:05 | PUBLICERAT I: I USA

Weekend in Philly

Det är där jag har spenderat min helg. Gått i historiska fotspår och varit i rummet där "The indipendence paper" var signerat. Flera hundra år gammalt (Okej, skall inte jämför det med Europas gamla byggnader på tusentals år) och riktigt vackert. Under lördagen vandrade vi omkring och såg en massa saker, tog en massa kort och stötte på en massa bröllopspar. Jag skojar inte när jag säger att nästa storfilm som kommer ut från Hollywood är "Bridesday in Philly 5.15.10". De hade invaderat staden. Men vackert som få. Tyvärr dog min kamera under dagen så bilderna finns på alla andras kamror, men de skall skickas så fort som möjligt och sedan presenteras. Ha en underbar vecka, det skall jag.

SKRIVET: 2010-05-14, kl 04:34:26 | PUBLICERAT I: I USA

Avstyrd playdate

Idag var en tuff dag. E var sur redan från det att jag hämtade upp honom från skolan till femtiden. Fruktansvärt och det värsta av allt var att jag fick avstyra lekträffen för det fungerade inte alls med E's humör. Jag kände mig så elak när jag sa det men vad skall man göra? Det är ju inte riktigt okej att låta en kompis komma över när ens värdbarn är sur och förbannad på allt och alla. Nä, så tyvärr var det nödvändigt. Efter den avstyrande lekträffen var det till att försöka få E på bättre humör, det gick genom att sätat på The Hulk. Jag vet, inte det mest lämpliga för en 4 åring men han får det i alla fall, vi är ju alla olika när vi väljer att uppfostra våra barn... Efter en stund kom även de två äldsta hem från läkaren emd Laura, det var en snabb middag och sedan ut igen för Laura och N som skulle till hans baseballmatch. Jag gjorde middag för de yngsta och sedan var det till att följa efter. Och jag lovar att den matchen ALDRIG tog slut. Den fortsatte, fortsatte och fortsatte ända till klockan åtta då var det snabba bullar hem men innan var det ett sådant amerikanskt stopp så det inte är sant. Dunkin Donout's för att köpa muchskins till frukost i morgon. Amerikanskt så det stinker om det -jag vet.

SKRIVET: 2010-05-13, kl 03:45:41 | PUBLICERAT I: I USA

Ljuv Middagsmusik

Idag var det ljuv musik vid middagsbordet, N spelade på sin trumpet (Måste jag säga mer). Han över extremt sällan och det är en ganska relativt hackigt spelupplägg han kör med men i det hela är det ganska bra... örhm... Idag tog jag mig för övrigt en lång sovmorgon. vädret var skit så jag tyckte att jag kunde ta mig en snoozare utöver det vanliga. Dock gick de tinte så bra för redan vid 10-tiden kom mexikanarna och fixade i trädgården hos grannarna. Och jag vet inte vad för verktyg det använder men hela kvarterat kan för fasen höra dem. Nä, det var inge vidare så det slutade men att jag läste -i sängen. Så man kan ju se det som en lång sovmorgon också. Hämtade upp minstingen och åkte till biblioteket, lånade en ny dvd -jag som redan lånat 4 måste kolla på film varje ledig stund nu så jag skall hinna se klart dem allihop och sedan åkte vi hem, kollade på film hämtade upp de två äldsta som hade sin sista dag at hebrewschool. Skönt för dem, mindre skoj för mig för det innebär mer jobb. Ack jag som gillat ha lugna, sköna och tysta onsdagar.

SKRIVET: 2010-05-12, kl 04:07:54 | PUBLICERAT I: I USA

Svar till pappa

Hej.
Vi önskar en fullbokad guidning,
Johan önskar ett besök på Mc Donalds.


Det kan ni få, fast prislappen står inte jag för. Har hittat en ascool grej att man flyger i helikopter över New York City, billigt och bra va? Jag har inte ätit på McDonalds på 7 månader nu så vi kan ju gå dit, men jag äter ingenting därifrån, passar den på Times Square bra? Tudilu.

                                   


Minns ni reklamen?
Nu in realitysåpa.

Tidigare inlägg Nyare inlägg